Part 32
Ursäkta den dåliga uppdateringen, men jag har jätte mycket i skolan just nu! Hoppas ni förstår mig. ♥
_____________________________________
'
Jag blev varm i hela kroppen. Först trodde jag att han utav en slump bara råkat sätta ner handen rakt på min, men när jag kände hur hans fingrar flätades samman med mina förstod jag att han gjorde det väl medvetandes. Jag kramade om hans hand och kände hur antalet fjärilar i min mage bara ökade. Justin vände sitt ansikte mot mig och log brett. Jag såg rakt in i hans mörka ögon och kunde inte göra annat än att le tillbaka. Såhär lycklig hade jag inte känt mig på länge. Jag hade lust att ställa mig upp, springa ut på planen och bara skrika, mitt framför alla. Men som tur var kunde jag hejda mig.
Sådär hand i hand satt vi länge. Medan vi hejade, pratade och skrattade, så efter ett tag blev jag nästan van, om man nu kan säga så. Inte ens när vi skulle gå släppte han min hand, utan vi gick bredvid varandra ner för trappan och hela vägen ut till trottoaren.
'
"Usch vad kallt det är!", sa jag och såg upp mot himlen. Snöflingor stora som pingisbollar singlade ner mot marken,
"Här, ta den här", sa Justin och släppte min hand för att kränga av sig jackan.
"Nejnejnej, du kommer bli sjuk!", utbrast jag och försökte hindra honom.
"Nejdå, jag har skinn som en isbjörn..", svarade Justin. Det blev tyst ett tag innan han tillade.
"Det finns inget uttryck som säger så va?". Jag började skratta.
"Nej jag tror faktiskt inte det är något man brukar säga, men det lät ganska bra ändå!".
Justin skrattade han med och försökte sedan hänga jackan över mina axlar.
"Nej Justin, jag vill att DU ska ha den", sa jag och snurrade ett varv för att få honom att inte lyckas hänga den på mig. Justin lyssnade inte utan försökte förgäves att få på mig jackan. Jag vände mig mot honom och skulle precis säga att han skulle bli sjuk om han inte tog på sig den när han hoppade på mig bakifrån. Kvickt drog han jackan runt mig och höll ihop den bakom min rygg.
"Nu går vi", sa han och flinade medan han höll om mig bakifrån och började vingla framåt.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Gud så gulligt!! Meeeeeeeeeeerrr!!:D
Postat av: Anonym
Mermermer, bara ÄLSKAR novellen ju. Sjukt spännande. Men det skulle vara jätte kul om det var längre episoder, fast jag förstår det där med skolan, så det gör inget ju. :)
Trackback
