♥

"Säg inte att det är Justin du är ledsen över?", frågade mamma en dag då vi satt på en sightseeing buss och blev guidade runt hela staden. Jag svarade inte utan suckade bara djupt.

"Jag sa ju att du skulle vara beredd på det här, jag sa ju att han skulle lämna dig!"

"Men han kunde ju åtminstone ha sagt hejdå..", mumlade jag tyst. Mamma vände sig tillbaka mot guiden som stod och gestikulerade vilt med båda armarna.

"Och om ni tittar åt höger så ser ni..", utbrast han. Men jag han inte höra avslutningen på hans mening innan jag stoppat i hörlurarna i öronen. Pray började spela vilket fick mina ögon att tåras. Jag tänkte på den där kvällen då han spelat den för mig, då han sagt att jag var söt, men de orden betydde ingenting längre..

'

När guidningsturen var slut hoppade vi av och började leta efter en restaurang att äta på. På väg dit smög mamma diskret upp bredvid mig och knuffade mig lätt i sidan.

"Hörru, sluta vara så tjurig.. du drar ner stämningen hos oss alla. Va lite social!"

"Jag är inte tjurig", sa jag och ökade takten.

"Men du kan ju i alla fall försöka prata med Milla, hon har ju inte gjort något mot dig! Att hålla på såhär är bara barnsligt".

Jag ignorerade henne och höjde volymen. Ett tag tvekade jag över att berätta om hur mycket jag störde mig på Milla, men det var inte rätt tillfälle, och jag var inte på rätt humör.

'

När vi satt på restaurangen började jag prata lite mer, bara för att mamma inte skulle kunna klaga mer på mig. När jag såg åt hennes håll log hon uppskattandes. Det kanske är lika bra att lägga hela den här Justingrejen bakom sig och gå vidare, tänkte jag för mig själv. Ja, det blev nog bäst så. Även om jag visste att det skulle bli svårt så bestämde jag mig för det där och då.

'

Vi kom hem sent den kvällen. Milla somnade som vanligt först av oss två medan jag satt och kollade på någon otroligt dålig komedi. Jag ryckte inte ens på mungiporna en enda gång. Jag zappade mellan kanalerna utan någon vidare framgång, det gick verkligen ingenting sevärt på teve så här dags! Så istället stängde jag av teven och gick ut i badrummet för att borsta tänderna. I samma stund som jag tryckt ut en lagom mängd tandkräm och samtidigt noterat att den var randig så hörde jag det där välbekanta ljudet bortifrån nattduksbordet. Med fjärilar i magen tassade jag dit. Mobilskärmen lös upp hela rummet, så för att inte väcka Milla gick jag tillbaks till badrummet igen för att läsa meddelandet där. Jag höll hårt i mobilen. Skulle jag våga titta? Tänk om det faktiskt var Justin som skrivit något? Fast nej, det kan det ju inte vara. Det är antagligen någon kompis från Sverige som vill önska mig en god jul i efterskott.. Eller, kunde det vara Justin? Bara tanken på att det fanns en minimal chans av att smset var från honom gjorde mig knäsvag. Nej, nu får jag skärpa mig, tänkte jag och såg ner på mobilen.

Jag gapade stort. Shit, det var verkligen från honom. Snabbt klickade jag fram själva meddelandet.

'

__________________________________

Kommentera mycket så blir jag glaad! :D