Part 76
Publiken började skrika hysteriskt. Jag blev visad till stolen där jag fick slå mig ner. Jag såg mig snett över axeln och fick syn på Justin. Han stod högst upp på en trappa och sjöng innan han började gå ner för den med stora kliv och sedan ändra riktning rakt mot mig. Jag log stort mot honom, men han såg mig inte, han såg ut över publiken. Jag slöt ögonen för några sekunder. Hände det här verkligen på riktigt? Satt jag på en scen flera tusen mil hemifrån med världens publik? Hade jag 238792 avundsjuka blickar på mig medan självaste Justin Bieber sjöng för mig? När jag öppnad ögonen igen förstod jag att ja, det var på riktigt. Nu höll Justin i en stor bukett röda rosor som han just fått av en av danskillarna. Han log mot mig och sjöng medan han närmade sig mig.
När han kommit tillräckligt nära överlämnade han buketten och ställde sig bredvid mig där han sjöng och vevade med armarna i takt till musiken. Jag gjorde detsamma medan jag med smile-groparna uppe i pannan sneglade på honom. Han cirkulerade runt mig några gånger innan han strök sin hand utefter min rygg. Det kittlades så mycket att jag knappt kunde hålla tillbaka på skrattet. På skärmarna som satt upp monterade på varsin sida av scenen kunde jag se mig själv på närbild vilket bara fick mig att skratta ännu mera..
Precis innan låten tog slut så kom Justin och kramade om mig bakifrån vilket fick hela publiken att skrika i kör. Jag lutade huvudet mot honom kort innan han släppte mig.
"Du var amazing..", viskade han i mitt öra innan belysningen släcktes och Justin sprang ut från scenen. Publiken skrek fortfarande.
'
Efter att ha blivit utledd från scenen av samma danskille som visade mig in på scen så följde han mig vidare ut till
grinden om delade scenen med publiken.
"Det där gick ju bra!", sa han och dunkade mig i ryggen. "Du svimmade inte i alla fall..". Jag skrattade och svarade:
"Nej, och det var ju skönt det.. Men shit vilket känsla, det är ju obeskrivligt. Jag trodde aldrig att det skulle kännas så.. annorlunda!".
"Nä, det är e av de bästa sakerna med mitt jobb, man får sånn energi av att möta publikens jubel, man tröttnar aaldrig!".
"Synd bara att det inte är mig dom jublar åt..", fortsatte han och låtsades torka en tår.
"Äsch, vi jublar åt alla! Jag ska se till att jubla lite åt extra åt dig den här gången..", sa jag innan jag klämde mig ut till publiksidan genom den smala öppningen i grinden.
"Tack, det värmer!", sa han, blinkade och log innan han vinkade hejdå och började småspringa tillbaks. Han sa att han skulle uppträda under nästa låt.
'
På något underligt vis lyckades jag faktiskt armbåga mig fram hela vägen till Milla och den plats jag hade haft innan. Hela vägen pekade folk och började prata med mig.
"Woow, hur var det där uppe? Får jag känna på blommorna? Var det häftigt? Vad sa Justin till dig?". Milla däremot ignorerade mig bara, hon sa inte ett enda ord.
'
På scenen.. Fast ni får låtsas att det är Tyra som sitter där istället för den där tjejen.. ;)
Kommentarer
Postat av: Johanna
Super duper bra!!:D
Postat av: Johanna
mer mer :D
Postat av: L
skit bra :D
Postat av: Amanda
Började precis läsa din novell, har precis läst alla kapitel som är skrivna än och jag måste säga att den är verkligen super super bra!! Mkt bättre än flera andra noveller jag läser!! Nu vill jag verkligen bara ha mer och mer!! Fortsätt så här tjejen!! :D <3
Postat av: Elvira
jag bara älskar denna novellen!<3
Postat av: Siis
MEER :DD
Postat av: Anonym
uppdatera:D:D::D love it!!
Trackback
