Nu har jag lyckats skriva klart ännu en part, och den blev faktiskt ganska lång som jag lovat! :D
Om ni vill fråga mig något, komma med åsikter eller liknande i min frågestund (finns längre ner) så gör det gärna nu. Tänka svara på dom antingen ikväll eller imorgon! :)
Nästa morgon vaknade jag för ovanlighetens skulle före Milla. Men så fort även hon vaknat begav vi oss ut på stan tillsammans med de resterande av familjerna för att äta brunch på något "mysigt, typiskt amerikanskt café", som Millas mamma så vackert valt att uttala det.
"Har Justin kommit tillbaka än?", frågade Milla och såg på mig när vi efter en lång stunds letandes efter ett café som serverade brunch slagit oss ner vid ett avlångt bord.
"Vad får dig att tro det?", sa jag medan jag skummade igenom menyn lite snabbt. Kanske hade hon även under gårdagens kväll, eller snarare natt, märkt att jag inte vart hemma? Tänk om hon kanske till och med stått och spionerat på mig och Justin när vi suttit i lobbyn igår kväll. Det hade knappt förvånat mig.
"Jag såg massa paparazzis utanför hotellet, nu, typ nyss, när vi gick". Först såg jag oförstående på henne och skulle precis dra till med en lögn innan jag tänkte efter. Det var nog lika bra att säga sanningen trots allt, hon skulle ändå förstå förr eller senare att jag till och med redan hunnit träffa honom.
"Jaa.. han har kommit tillbaka..", sa jag leendes och såg upp på Milla. Sedan vände jag mig till kyparen som precis ställt sig bredvid mig.
"One orangejuice please". Han nickade och antecknade vad jag nyss sagt innan han gick vidare till andra sidan av bordet.
"Jaha, vad kul!", sa hon och sprack upp i ett leende och fortsatte sedan:
"Men.. hur länge har han varit här?".
"Jag vet inte exakt, men han kom någon gång under gårdagen..". Milla kopplade snabbt och frågade kort därefter.
"Träffade du honom igår kväll?".
Jag skruvade på mig, kände mig inte riktigt bekväm. Vi satt tysta och bara såg på varandra i några sekunder innan jag svarade.
"Ja, jag träffade honom igår..".
"Men.. men". Milla visste inte riktigt vad hon skulle säga.
"Men varför sa du inte till mig?", nu lät hon irriterad.
"Men du sov ju, bli inte så sur!", utbrast jag så högt att föräldrarna såg åt vårt håll. Jag log ursäktande mot dom vilket fick dom att återgå till sin konversation igen.
"Men guuuud, hur svårt är det att väcka mig då?", frågade hon.
"Vad får dig att tro att jag måste säga till dig varje gång jag ska träffa någon, jag har ett eget liv.", sa jag betydligt tystare den här gången.
"Jaa, du vet vad du har lovat.. Får jag inte träffa Justin igen så ska jag se till att dina föräldrar får reda på att du smyger runt ensam om nätterna här på hotellet.. jag lovar att de inte skulle göra dom så värst glada..". Jag blev tyst, visste inte vad jag skulle svara.
"Mhm, men jag har inte sagt när..", mumlade jag. Milla log överdrivet mot mig och började bläddra i menyn. Efter den lilla konversationen sa vi inte ett ord till varandra under hela den måltiden.
'
Tänk att en kille kunde förändra en person så mycket. Milla och jag hade varit kompisar så länge jag kunnat minnas, och aldrig har vi bråkat så mycket som vi gjort under den här resan. Hon hade blivit som en helt ny person, på de sämre sättet. Jag suckade sorgset och började skala ett ägg.
"Såå, vart vill ni spendera resten av dagen?", frågade Millas pappa och slog ihop händerna. Han såg uppmuntrande på oss alla. Jag ryckte på axlarna, likaså gjorde Milla.
"I toaletten!", utbrast min lillasyster vilket fick både hon och Millas lillebror att brista ut i ett gapskratt.
"Nej men ni är ju bara knasiga..", sa min mamma och skakade på huvudet innan hon fortsatte.
".. men vad sägs om en hemmadag bara? Shoppa lite, fika lite.. Vi var ju ute och turistade både igår och i förrgår, så det kunde väll vara skönt?". De andra föräldrarna nickade medhållande.
"Det låter perfekt, vilken bra idé!". Så så blev det, efter att vi alla ätit upp gick vi snabb tillbaks till hotellet för att fräscha upp oss och "pudra näsan" innan vi gick vidare ut igen.
'
Vi sprang ut och in i affärerna, åkte upp och ner i rulltrapporna i de större shoppingcentrumen. Jag köpte en ny halsduk, en kofta, två par pösiga linnen, jeans, ett par skor och lite smycken. Trots att vi vart här i USA i drygt en vecka så hade jag nästan inte shoppat någonting, så jag passade på idag när jag väl var på shoppinghumör. Jag hade sammanlagt med mig 6000 kronor som jag dels fått i julklapp av mina släktingar men även tjänat ihop själv, och allt skulle spenderas här, så nog hade jag råd alltid.
'
Jag sjönk ner på en liten pall i ett omklädningsrum och lät alla mina påsar landa på golvet med en duns. Egentligen skulle jag inte pröva några kläder, jag vara bara trött i benen. Så eftersom både mamma, Milla och Millas mamma hade med sig en hel hög med kläder in i sina omklädningsrum så passade jag på att vila benen här inne, det kunde förmodligen ta ett tag. Jag kikade ner i mina kassar, hittills var jag nog nöjd över varenda litet inköp jag gjort. Möjligtvis skulle jag ha kunnat tagit ett av linnena i en lite roligare färg, men samtidigt var vitt och svart det jag förmodligen skulle använda mest. Jag drog upp mobilen ur jackfickan och skulle precis börja spela något spel när jag såg den lilla symbolen uppe i en hörnet. Ett nytt meddelande! Jag klickade mig fram till smsen. Yes, det var från Justin!
Hellooo Törnrosa!
Tacka mig för att jag inte väckte dig i morse klockan 6, var väldigt nära på att banka på dörren som jag sagt.. men sen tänkte jag på resten av hotellgästerna och lät bli.. ;) Tänkte bara säga att jag har en överraskning till dig, säger inte vad det är.. det får du se när vi träffas nästa gång. Hehehe.. ville bara göra dig lite nyfiken, först hade jag inte tänkt att säg något alls.. Men jag hoppas du kommer gilla den! Moahaha.. xoxo The Devil Justin
'
Jag började skratta högt för mig själv när jag läst klart det, men tystnade snabbt när jag kom på att det faktiskt var kö utanför omklädningsrummen, dom skulle tro att jag var dum i huvudet. Istället bet jag mig i läppen och knappade in ett svar.
Åh, vad gulligt av dig Justin att inte väcka oss andra, du är bara såååå omtänksam!
Men så kan du ju inte säga, nu vill jag ju veta vad överraskningen är! :( Kan du inte säga en ledtråd? Bara en liiiten? :D Annars får vi se till att träffas väldigt snart, kan du redan idag? Jag kommer ju dö av nyfikenhet annars.. xoxo The Curious Tyra
'
"Tyra, är du klar eller?", hörde jag mammas röst utanför.
"Ja, jag kommer!", ropade jag tillbaks och plockade ihop mina påsar. Hela tiden gick jag med mobilen i handen i väntan på ett svar. Först när vi lämnat butiken så plingade mobilen till.
Hehe, nej, ingen ledtråd.. du får se när du får den!
Yes box, jag kan ikväll! :D Kommer hem från ett fotojobb runt 7 skulle jag tro, är du ledig då? xoxo Justin
