♥

'

Ute sken solen och det kändes till och med som att snödrivorna som låg i prydliga högar längst gatorna hade blivit mindre, kanske var det våren som höll på att komma! Jag gick längst de kvarter som vi gått tidigare den här veckan och kollade i samma affärer, jag hade inte lust att gå vilse. När jag strosat runt i någon timme så slog jag mig ner på ett starbucks café och köpte en varm choklad. I samma stund som jag tog första klunken efter att ha ätit upp hälften av grädden så pep mobilen till.

Utan att tveka knappade jag in ett kort svar innan jag slängde en blick på klockan. Oj, den hade redan blivit halv 5! Jag reste mig tvärt upp och tog med mig drickan ut innan jag började vandra tillbaka mot hotellet.

'

Väl uppe på hotellrummet igen blev jag väldigt förvånad när jag möttes av både min och Millas mammas bekymrade ansiktsuttryck. Innan jag han fråga vad som stod på så öppnade mamma munnen.

"Tyra, vi har märkt att du och Milla haft lite problem mellan varandra under nästan hela den här resan, så vi tänkte hjälpa er att försöka lösa dom..". Jag såg på dom med stora ögon.

"Jag tror det tyvärr inte finns något att lösa, i så fall hade vi löst det själv.. vi är stora nog..". Mamma såg bedjande på mig innan hon fortsatte.

"Men kom nu Tyra, ni måste ge varandra en chans!". Jag suckade och ryckte på axlarna.

"Visstvisst..".

Vi slog oss ner på sängen och i de två fotöljerna när Millas mamma började.

"Ja, det är väll lika bra att ta det här från början antar jag! Vart började det hela?". Milla och jag såg på varandra för att se vem som skulle säga det första ordet. Jag suckade ännu en gång och började..

'

Vi satt där och pratade oavbrutet i flera minuter. Jag berättade om exakt allting Milla sagt och gjort bara för att förstöra för mig. Milla försökte till en början försvara sig men förstod tillslut att det var lönlöst. Så istället upprepade hon gång på gång att jag smugit ifrån henne några gånger för att träffa Justin, och det var heller inte speciellt schyst. Jag nickade medhållande, men tillade att det ändå inte var schyst av henne att sprida falska rykten om mig för Justin bara för att vara elak.

".. och dessutom ska Tyra på Justin konsert imorgon, men jag får inte följa med!". Jag såg på henne med stora ögon. Hur kunde hon veta det, jag hade aldrig visat biljetten för henne! Hon måste ha snokat runt själv..

"Ja, men jag fick den av Justin, det kan inte jag hjälpa!", var jag snabb med att svara.

"Men kan du inte fixa en till mig med då?!", sa Milla och såg på mig.

"Ja men jag vet! Kan vi inte göra såhär att vi stryker ett sträck över allt som hänt under de senaste dagarna och börjar om på nytt. Ni två kan få gå på konserten tillsammans, det kanske för er närmre varandra!", utbrast Millas mamma medan min mamma nickade. Jag gav dom skeptiska blickar.

"Ja, okej då!", sa Milla snabbt. Alla blickar vände mot mig för att se vad jag skulle svara.

"Alltså, jag vet inte om..".

"Snälla Tyra, ge det ett försök bara.. det är allt vi ber om..", sa mamma försiktigt.

"Mhmm, okej då..", sa jag ofrivilligt och stirrade ner på mobilen. Det var först då jag såg hur mycket klockan var.

"Oj, shit, jag måste gå! Jag ska träffa Justin!".

"Kolla, det är såhär hon håller på!", utbrast Milla.

"Ja, men du vill väll ändå inte vara med mig med tanke på att du kallar mig självisk och ful!" morrade jag surt tillbaka. Innan jag stängde dörren efter mig så hörde jag hur Millas mamma med upprörd och något arg röst frågade om hon verkligen sagt så.

'

Jag hade stämt träff med Justin i receptionen som vanligt, i samma gamla hörnsoffa. Dit var det aldrig någon som såg, för det stod en stor bokhylla i vägen. När han såg mig komma gåendes reste han sig upp, gjorde en hairflip och log brett.

_______________________________

Det kanskee kommer ett till inlägg idag.. Jag tror det, men är inte 100% ;P