Part 63
Den här delen blev väldigt rörig, den har inga styckes indelningar eftersom att det nästan bara är dialog, plus att jag skrev ihop den väldigt snabbt.. Hoppas den inte är allt för jobbig att läsa bara! ;P
______________________________________________
'
"Här var det fest!", sa hon och ansträngde sig för att få fram ett leende. Hon klev in och la ifrån sig kassarna på golvet för att ta av sig sina svarta, blanka stövlar med skyhög klack. Jag hade också vart nära på att köpa likadana förut, men mamma tyckte att dom var alldeles för dyra, och dessutom trodde hon att jag aldrig skulle använda dom, just pågrund av klacken. Musiken som nyss flödat ut från högtalarna på högsta volym tog slut och allt blev tyst.
"Japp, här var det fest!", sa jag och vände mig om för att gå tillbaka ut till datorn och sätta på en ny låt.
"Alltså shit vad mycket kläder jag har hittat, jag har nog shoppat för flera tusen den här resan. Kolla bara den här klänningen, var den inte otroligt snygg?!", i ögonvrån kunde jag se hur hon höll upp en mörklila klänning med djup urringning och vit/svarta volanger längst hela vägen ner.
"Mmh", mumlade jag till svar trots att jag innerst inne tyckte att det var riktigt ful, den liknade en häxklänning man kunde hitta i leksaksaffären runt halloween.
"Milla..", började jag och såg upp från skärmen. Hon såg frågande på mig medan jag fortsatte.
".. det är en sak vi skulle behöva prata lite om..". Milla var snabb på att svara.
"Jaa, jag ska bara ta en dusch, man blir verkligen sååå varm av att shoppa!", hon skulle precis stänga in sig i badrummet när jag höjde rösten.
"Nej Milla, jag vill ta det NU..", hon ryckte på axlarna.
"Okej, visstvisst, låt det gå fort bara!".. Hon drog upp mobilen och slog sig ner i en fotölj.
"Varför sa du sådär till Justin?". Milla såg oförstående på mig.
"Vah?".
"Du sa att jag hade kille, Justin berättade att du till och med visat en bild på honom, men jag har ju inte ens någon kille! Han vart ju skitsur på mig och jag vart jätte ledsen!".
"Jaha, du menar deeet.. men det var ju bara på skojj!". Jag rynkade på pannan. Att få Milla att förlåta mig för vad hon gjort skulle nog aldrig gå, men det skulle i alla fall gå att få henne ångra vad hon gjort. Det var dags att byta taktik, tänkte jag och började..
"Ja, alltså, jag tänkte bara tacka dig för att du gjorde det, oavsett om det var tänkt som ett skämt eller inte.. Så tack för att du hittade på allt det där", jag log tacksamt mot henne vilket fick henne misstänksam.
"Vad.. vad menar du?", frågade hon och lyfte blicken från mobilen. Jag ryckte på axlarna sådär som hon alltid brukar göra innan jag svarade..
"Ja men alltså, i och med att du sa att jag hade kille och allt det där till Justin så har vi kommit så mycket närmre varann än vad vi var innan!". Milla var snabb på att ifrågasätta mig.
"Hur då, jag menar.. han blev väll arg på dig? Hur kunde ni då komma närmre varandra?!".
"Ja, till en början var han arg, men efter vårt lilla bråk så blev vi jätte bra vänner igen.. han sa till och med..", det blev tyst en lång stund innan Milla inte orkade vänta längre.
"Vad sa han?". Jag log finurligt innan jag svarade.
"Han sa att han älskar mig!". Jag brast upp i ett brett leende och kramade om en kudde.
"Äsch, så säger du bara!", sa Milla och försökte att se oberörd ut, men jag kunde se hur hon innerst inne grät av avundsjuka.
"Tro vad du vill, men det var vad han sa till mig!", sa jag och log ännu bredare.
"Fyfan vad taskig du är, du vet ju att jag älskar honom, varför håller du på såhär då?!", utbrast Milla plötsligt.
"Du, jag tänker inte lyssna på dig. Jag vet att du egentligen bara ville sabba mellan mig och Justin, så vad du gjorde är 4897 gånger taskigare än vad jag gjorde.. för jag har inte gjort någonting!". Jag satt fortfarande och log.
"Tro inte för mycket lilla du. Innerst inne vet jag att Justin gillar mig mer en.. ful och självisk tjej som du. Snart kommer han inse det och då blir det inte så kul för dig inte..". Jag satt med öppen mun, vilket ordval hon valt! Milla reste sig och gick med stora steg ut mot badrummet. Innan hon stängde dörren ropade jag efter henne.
"Jag bryr mig inte om vad du tycker om mig, för enligt Justin är jag nog den sista som är självisk och ful!"
Part 62
UPDATE: Ännu en del kommer ikväll prick 20.00! :)
_____________________________________________
Jag blev mållös och visste inte vad jag varken skulle säga eller göra, så jag stod bara där stel som en pinne. Han lyfte mitt ansikte och såg mig rakt i ögonen.
"Förlåt, förlåt, förlåt!", upprepade han gång på gång. Han torkade bort mina tårar och kysste mig länge i pannan. Sedan skakade han på huvudet och fortsatte.
"Förlåt Tyra, förlåt, förlåt.. jag, jag..", jag såg på honom, även hans ögon var alldeles blanka nu.
"Jag älskar dig!", sa han. Det blev tyst. Jag såg ner i golvet och blundade, andades långsamt in och ut. Justin såg otåligt på mig när jag höjde blicken igen.
"Jag.. jag älskar dig också!", lyckades jag få fram något tystare än han. Justin slängde sig om mig och höll fast mig i ett bamsegrepp. Jag lutade huvudet mot honom medan han strök mig försiktigt över huvudet och viskade i mitt öra.
"Jag hoppas du vill förlåta mig!". Jag såg upp på honom och log med rödsprängda ögon till svar innan jag kysste honom.
'
Jag överdriver inte om jag säger att vi stod där i minst en halvtimme. Både städerskor och turister passerade flera gånger utan att vi brydde oss. Men sedan hördes en röst bortifrån Justins hotellrum.
"Justin, kommer du? Vi måste åka snart..", vi släppte varandra och såg åt det hållet.
"Det är mamma..", sa Justin och grimaserade innan han fortsatte.
"Jag har en intervju som jag måste gå på, är du ledig ikväll?". Jag nickade till svar.
"Kan vi ses då?".
"Absolut", sa jag leendes.
"Perfeekt!", sa Justin och log han med.
'
Efter att vi skiljts åt började jag skratta högt för mig själv. Hela situationen kändes så.. overklig? Jag trodde knappt att det som precis hänt faktiskt hade hänt på riktigt. Jag slängde mig än en gång ner på sängen. Jag kunde knappt tro att den utkletade maskaran som låg kvar på kudden var från mig! Bara någon knapp timme tidigare hade jag legat här gråtandes, men nu kunde jag inte sluta le! Fjärilarna i magen växte sig större. Jag gick fram till datorn, klickade fram Spotify och satte på Katy Perrys låt, Last Friday Night.
'
'
Jag höjde volymen till max och hoppade runt i hela rummet. Upp i fåtöljen, över till sängen, ner på golvet, in i badrummet, dansade lite framför spegeln, skuttade över skorna framför dörren som låg i en enda röra, vevade med båda armarna och sjöng med i refrängen. Såhär lycklig hade jag inte vart på länge. När jag var mitt inne i den sista refrängen så hörde jag hur dörren vreds upp. Jag kikade ut och såg Milla i dörröppningen med famnen full av shoppingkassar. Vi såg på varandra och blev stillastående. Det var som om tiden plötsligt stannade. Vem skulle ta det första steget? Skulle jag skrika på henne och berätta hur besviken jag var på henne, eller skulle jag be henne slå sig ner först och sen lugnt och sansat berätta att det hon nyss gjort var något otroligt dumt och idiotiskt? Ju längre vi stod sådär tysta mitt emot varandra ju mer arg och irriterad blev jag. Trodde hon kanske att jag inte redan visste? Hade inte den höga musiken spelats i bakgrunden hade det enda som hörts vart våra andetag. Precis när jag skulle öppna munnen så avbröt hon tystnaden..
Förlååååååt
.. för den dåliga uppdateringen, hinner tyvärr inte med att uppdatera så mycket som jag skulle vilja när jag går i skolan hela dagarna och ska hinna med plugg och andra aktiviteter när jag väl kommer hem, men lovar att vara betydligt bättre imorgon!
Och tusen tack för alla kommentarer, har sagt det 367 gånger innan, men jag blir verkligen superglad av varenda en av dom! ♥
'
Kolla som sagt in imorgon så lovar jag att nästa del är uppe då!
Part 61
Tack för alla 18 (!) kommentarer till förra delen, ni förstår inte hur chockad och megaglad jag blev av att ha fått så många (och fina) kommentarer! ;D Hade även besöksrekord igår, vilket jag firar med en extra lång del idag! :D♥ Enjoy!
____________________________________
'
Jag stirrade länge på skärmen medan orden ekade i mitt huvud gång på gång.
DU av någon borde veta om det hänt något, trodde jag kunde lita på dig.
Vad skulle jag göra? Vad skulle jag svara? Jag skrev in flera olika alternativa svar, men varje gång, precis innan jag skulle trycka på skicka, så ångrade jag mig. Jag sjönk längre ner i soffan och stirrade upp i taket. Den starka belysningen fick mig att kisa. Vad menade han? Var det här ett sätt för honom att säga att det var slut mellan oss, att han aldrig ville se mig igen? Han kanske var för feg för att säga det ansikte mot ansikte och såg det här som en smart lösning. Vilken lite fegis i så fall. Klumpen i magen växte sig bara större och större och tårarna bakom ögonlocken brändes. Jag bet mig hårt i läppen för att inte börja gråta medan jag reste mig upp ur soffan och började gå tillbaks mot hissen. När dörrarna glidit igen bakom mig rullade den första tåren nerför min ena kind. Jag tog ett krampaktigt tag om ledstången som satt fastskruvad mot ena väggen för att inte ramla ihop. Så det var såhär det kändes att bli.. dumpad? För det var väll i princip det jag blev nu? Jag drog upp mobilen och började knappra in ett sms.
Exakt vad har hänt? Har jag gjort något fel? Snälla, om det är såhär du vill säga hejdå så visst, säg bara vad jag har gjort!
Jag tvekade ett tag innan jag även la till xoxo på slutet, sedan skickade jag iväg det.
'
I samma stund som hissen nått den rätta våningen så kom svaret.
Sluta låtsas som om du inte vet, Milla har redan berättat.
Det svaret gjorde mig ännu mer förvirrad. Vad hade Milla redan berättat? Med stora steg gick jag mot vårat hotellrum och drog upp dörren.
"MILLA?", nästan skrek jag. Men jag fick inget svar. Först efter att ha kollat i både badrummet och sovrummet så slog det mig, juste hon var ju ute och shoppade. Jag la mig ner på sängen, och först då började tårarna rinna. Mascaran kletade av sig på den vita, stora, perfekt fluffiga kudden, men jag brydde mig inte. Varför skulle det här hända mig?
När jag legat där och snyftat konstant i några minuter så bestämde jag mig för att jag inte orkade vänta på Milla längre för att fråga ut henne, hon kunde ta hur lång tid som helst på sig. Nej, jag skulle själv gå till Justin och be honom förklara.
'
Korridoren kändes oändlig när jag gick mot hans hotellrum, nummer 652. Utan att tänka över vad jag skulle säga så knackade jag på, tre gånger. Det tog ett tag innan han öppnade.
"Hi", lyckades jag få fram tyst. Justin svarade inte utan såg bara på mig med rödsprängda ögon. Hade han också gråtit? Jag hörde någon som ropade på honom inifrån. Justin ropade någonting knappt ohörbart till svar och gick sedan ut till mig i korridoren och stängde dörren efter sig. Sedan stirrade han på mig, fortfarande utan att säga någonting.
"Snälla Justin, vad har jag gjort?", pep jag fram. Han blev tyst ett tag innan han äntligen öppnade munnen.
"Det vet du nog själv bäst. Jag trodde att vi faktiskt hade någonting äkta tillsammans, men bevisligen är du bara som vilken tjej som helst. Du gillar inte mig, du gillar min berömmelse". Jag stod och gapade.
"Jag förstår inte hur du kan tro någonting sådant. Justin, du ska bara veta att du är den första killen jag faktiskt.. gillat, eller ärligt talat nästan älskat. Jag har aldrig, ALDRIG haft någon kille. Jag har knappt pratat med killar. Jag har alltid varit den tysta lilla tjejen som bara lyssnat, som känt mig så tråkig. Men med dig kändes allting så annorlunda. Tror du att jag gillar dig för att du är känd så ska du bara veta hur fel du har. Jag skulle kunna göra vad som helst för att motbevisa det. Du behöver inte betala någonting för mig, jag kan 24/7 gå inlindad i ett stort lakan för att ingen ska se mig, vad som helst!", orden flödade ur mig, likaså gjorde tårarna. Kvickt torkade jag bort dom med den alldeles för långa tröjärmen.
"Du behöver inte ljuga längre, säg bara som det är..", svarade han tyst.
"Jag ljuger inte!", sa jag högt och förtvivlat medan tårarna började rinna ännu mer.
"Fattar du inte hur mycket jag gillar dig, om det är så att du inte gillar mig längre så säg det bara, så slipper jag stå här som en idiot!".
"Vad sägs om att du berättar för mig istället att du redan har en kille?", orden kom snabbt ur Justins mun. Jag stirrade oförstående på honom.
"Jag har ingen kille! Vad snackar du om?!", tårarn
"Milla var här imorse och berättade, och snälla säg inte att hon ljuger, hon hade till och med med sig en bild på honom. Nästa gång du ser henne kan du tacka henne från mig för att hon berättade det.". Jag skakade bara på huvudet med uppspärrade ögon.
"Fyfan vad taskigt..", mumlade jag och fortsatte".
"Justin, lita på mig. Jag ljuger inte, jag har ALDRIG haft en kille, jag vet inte vart hon fått det ifrån och jag vet inte vart hon fått någon bild ifrån heller för den delen. Men tror du mer på henne än på mig så visst. Du kan alltid fråga min mamma eller pappa, eller hela min skola om du vill veta vem som egentligen har rätt, för jag har ALDRIG haft en kille". Nu rann tårarna fort, nästan forsade.
"Det var kul att lära känna dig den tid det varade". Jag torkade bort tårarna med ärmen ännu en gång innan jag vände mig om och började gå tillbaka mot mitt hotellrum. Min hjärna var tom, jag kunde inte tänka.<
;/span>
"Mamma, jag kommer snart..", hörde jag Justins röst bakom mig, men jag vägrade att se bak. Han skulle aldrig behöva se mig igen om det var så han ville ha det. Plötsligt kände jag en hand på min axel. Jag snurrade runt men hann inte tänka klart förrän Justin tryckt upp mig mot väggen och börjat kyssa mig..
Part 60
Tack för alla kommentarer, jag blir sk*t glad! ;D Fortsätt så!♥
Här kommer en låång del som ni önskade! :D
___________________________________________
Morgonen därpå vaknade jag av att någon knackade på dörren. Jag satte mig upp och kliade mig i ögonen. När jag skulle se om Milla också hört det såg jag till min förvåning att hon inte låg bredvid mig längre, hon hade förmodligen redan vaknat. Det kanske var hon som råkat låsa ut sig själv? Jag drog på mig en stor munkjacka och gick ut för att öppna dörren.
"Godmorgon tjuvsovare!", utbrast mamma när hon fick syn på mig.
"Godmorgon", svarade jag och jäspade stort.
"Vi gick precis ner till frukosten allihopa, först tänkte vi låta dig sova, men det är väll lika bra att du kommer nu också? Klockan är ju ganska mycket.. Hur mår du idag, känns det bättre?". Jag nickade ivrigt.
"Japp, jag känner mig lika frisk som en nötkärna! Jag kommer om 3 minuter, ska bara klä på mig..".
"Ja men så bra, ett tag trodde jag nästan att du blivit matförgiftad.. vi väntar där nere!".
'
Efter att ha dragit på mig ett par leggings, ett linne och en stor collegetröja tog jag hissen ner till matsalen. Jag bläddrade fram till Justins sms han skickat till mig igår kväll, I <3 U. Bara genom att se det sprack jag upp i världens största leende. Jag kysste skärmen och hoppades på att hissen inte hade några övervakningskameror, det hade ju bara sett lagom normalt ut.
'
Så fort jag klivit in i matsalen spejade jag ut över folkgrupperingarna, ingen Justin syntes till. Han var förmodligen redan på intervjun. Jag gick fram till buffén och plockade på mig ett ägg, två mackor och lite fruktsallad innan jag slog mig ner vid vårt bord. Milla tycktes vara på ovanligt bra humör vilket fick mig att sucka av lättnad. Kanske kunde hon sluta vara så sur på mig nu när hon äntligen fått träffa Justin, och som det såg ut nu skulle hon även få träffa honom igen när han skulle hämta tillbaka sin film. Jag kastade en snabb blick på klockan ovanför ingången. Halv tolv. Runt två sa Justin att vi kunde träffas, bara vi två. Vi hade bestämt att träffas nere i receptionen. På så sätt skulle jag lyckas komma undan Milla genom att säga att jag skulle låna en dator där. Skulle hon vela följa med ändå får vi ta till med en plan B. Jag fick nästan dåligt samvete av att hålla på att smyga såhär bakom Millas rygg, men efter att hon betett sig som hon gjort så kändes det på något sätt lite enklare. Och hur många gånger hade hon egentligen inte lämnat mig helt ensam för en killes skull? Dessutom har jag faktiskt lovat henne att få träffa Justin igen (under lite längre tid än gårdagens lilla möte), och så vitt jag vet så tänker jag hålla det löftet vilket fick mig att inte känna mig fullt så hemsk.
"Vad ska vi hitta på idag?", frågade Millas lillebror och slevade i sig chokladflingor.
"Jag vet inte, vad vill ni göra?", frågade min pappa. Efter en lång diskussion kom vi fram till att det skulle bli en "gör vad du vill" dag. Våra mammor skulle ta med sig våra yngre syskon på bio, medan papporna skulle gå till någon stor elektronikaffär som låg enhalvtimme bort. Milla och jag ryckte bara på axlarna.
'
Resten av förmiddagen spenderade både jag och Milla på hotellrummet. Jag spelade spel på mobilen eller läste skvallertidningarna vi haft med oss från Sverige, och Milla fipplade med sin mobil eller bättrade på sminket gång på gång. När klockan närmade sig två så sa plötsligt Milla, som på beställning.
"Jag går ut och shoppar.. måste byta en tröja..", innan jag hann säga hejdå så smällde dörren igen. Jag såg ut genom fönstret, och långt där nere kunde jag sedan se henne korsa gatan. Jag drog på mig skor och satte upp håret i en slarvig tofs innan jag begav mig ner till lobyn.
'
Jag slog mig ner i en soffa och väntade medan klockan tickade på. Jag pillade på mobilen, läste ett flertal olika broschyrer som låg utspridda över bordet, bläddrade i en amerikansk inredningstidning, men ingen Justin syntes till. När klockan var tjugo över smsade jag honom.
Jag är i lobbyn, kommer du? xoxo
Jag fick inget svar, men jag gav mig inte utan väntade vidare och bläddrade lite till. Kanske hade han bara blivit lite sen med intervjun? Men när jag väntat i ytterligare 20 minuter och han inte kommit prövade jag att ringa honom, men det var bara telefonsvararen som gick igång, så istället skickade jag ännu ett sms.
Justin, är du där? Det gör inget om du glömt eller är sen, vi kan bara träffas senare i så fall! :) xoxo
Fortfarande inget svar.. Minutvisaren tickade vidare men ingenting hände. Det kändes lönlöst att skicka ännu ett sms, men jag gjorde det ändå.
Justin, om du ser det här, svara bara vad som helst för att visa att du lever! Jag börjar nästan bli orolig.. xoxo
Då äntligen plingade mobilen till bara sekunderna därefter. Med fjärilar i magen läste jag vad han skrivit. Men när läst vad som stod förvandlades fjärilarna med ens till små blyklumpar.
Jag lever.
Bara det? Inga "xoxo"? Ingen glad gubbe? Bara två korta ord och en punkt? Vad skulle det betyda? Jag knapprade snabbt in ett svar.
Har det hänt något? Snälla svara! xoxo
Svaret jag fick gjorde mig nästan illamående.
DU av någon borde veta om det hänt något, trodde jag kunde lita på dig.
Part 59
Ska försöka slänga in ännu en del ikväll! Kommentera mycket så blir jag glaad! :D
PS. Snart kommer en massa.. (typ) oväntade saker att hända, har redan planerat det.. Just sayin' ;)
_______________________________
"Oj, vad tidigt ni kom tillbaka!", sa jag med en tillgjord krasslig röst så fort jag såg Milla.
"Ja, vadå då?", sa hon och såg misstänksamt på mig.
"Ursäkta att man frågar!", sa jag och höll oskyldigt upp båda händerna i luften.
Milla ryckte på axlarna och vände sig om och började gå mot badrummet, men precis när hon skulle stänga dörren om sig så vände hon sig om och kom tillbaks igen. Hon gick förbi fotändan av sängen och vidare till fotöljen för att hämta sin handduk hon hängt där på tork. Nu befann hon sig bara någon meter ifrån gardinerna. Jag knep ihop ögonen och hoppades på att hon inte skulle upptäcka Justin.
"Ehh..?", sa hon och pekade menandes på hans fötter som stack ut längst nere. Jag blev med ens nervös men lyckades haspla ur mig:
"Eh, ja.. juste, Justin är här!". Som tur var hörde Justin vad jag precis sagt och klev fram.
"Gud vilken fin utsikt ni har här ifrån! Man ser ju hela vägen bort till den stora bron!", sa han och log mot mig och blickade ut genom fönstret, sedan vände han sig mot Milla.
"Helloo, trevligt att ses igen!".. Milla släppte handduken på golvet och gick fram och gav honom en kram. Justin dunkade henne försiktigt på ryggen medan han grimaserade till mig.
".. så, vad gör du här?", sa Milla och la huvudet på sne.
"Eh, jo..", började Justin.
"Han skulle komma över med några filmer..", fyllde jag i.
"Ja precis, jag kanske kan komma och hämta dom imorgon eller något?", sa Justin och såg på mig medan han började gå mot dörren. Innan jag hann svara sa Milla.
"Ska du inte stanna så? Annars får du jättegärna komma över imorgon istället, jag är ledig hela dan!"
"Nae, jag tror det är bättre om Tyra får vila, hon verkar ganska sjuk.. Men imorgon kommer jag gärna och hämtar filmerna!", svarade han och log.
"Men vi kan gå ut och hitta på något, så kan Tyra få vila i fred!", utbrast Milla.
"Tyvärr, jag ska upp på intervjuv tidigt imorgon, men jag kommer som sagt imorgon". Han vinkade till oss båda innan han lämnade hotellrummet.
I samma stund som dörren stängt igen började Milla fråga ut mig.
"Är du och Justin på G? Hur länge hade han vart här? Har ni kysst varandra? Vafan har du inte sagt något till mig för? När ska jag få träffa honom?". Jag slutade lyssna på hennes frågor när jag såg att jag fått ett nyss sms.
Heyy gorgeous, saknar dig redan! Kan du ses imorgon runt två? :) xoxo
"Var det från Justin?", frågade Milla och böjde sig närmre mig i ett försök till att se vad som stod. Jag drog undan den och svarade snabbt på smset innan jag såg upp på Milla.
"Det har inte du med att göra". Hon fnyste bara till svar, plockade upp handduken och gick äntligen ut till badrummet.
'
Den kvällen somnade jag lycklig, lycklig över allt. Livet kändes i allmänhet så himla bra. Det var alltså så här det kändes att vara kär? Under alla dessa år jag levt var det alltid Milla som varit killmagneten. Själv hade jag mest tagit avstånd och bara lyssnat och sett på. Milla hade visat alla kärleksfulla sms hon fått (som hon själv tyckt var töntiga), och medan jag skrattat och hållit med henne, hade jag alltid innerst inne önskat att jag själv skulle få så söta sms någon gång, och nu hade jag fått det! Men det var som sagt inte bara smsen jag gillade, det var allt! Bara tanken på att någon faktiskt gillade mig så mycket som Justin tycktes göra gjorde mig nästan illamående av ren lycka! Innan jag stängde av mobilen skickade jag iväg ett sms till Justin.
<3
Han var snabb på att svara.
I <3 U
Imorgon..
.. då looovar jag er en lång del! Kommer inte hinna skriva något idag heller på grund av allt plugg, men imorgon somsagt, då är jag tillbaka igen och så jäääävlar! ;)
'
Stort tack till er som håller er kvar trots min usla uppdatering! ♥
Part 58
Under hela filmen satt jag ihopkurad i Justins famn med en stor kudde framför mig. Så fort något oväntat hände, eller den benlösa gamla gubben kom in krälandes i bilden ryckte jag till vilket fick Justin att börja skratta.
"Akta så ingen kommer och biter dig i fötterna", sa han gång på gång medan jag boxade honom i magen och kröp ännu längre ner under täcket.
När eftertexterna började rulla över skärmen så lutade han sitt huvud mot mitt.
"Vet du Tyra? Jag tror jag aldrig..", han tystnade.
"Aldrig vadå?", frågade jag och såg honom rakt in i ögonen.
".. aldrig gillat en tjej så mycket som jag gillar dig, det kanske låter dumt men..", jag la ett finger över hans mun, han behövde inte förklara sig.
"Åh, Justin, det låter inte alls dumt, jag måste också erkänna att jag aldrig gillat en kille så mycket som jag gillat dig!", sa jag och kände hur jag rodnade lätt vilken fick mig att vika undan med blicken. Justin lyfte mitt huvud och såg rakt på mig. Sedan log han brett och kysste mig.
'
Vi låg och pratade om Justins senaste intervjuv han varit med i när det som inte fick hända hände..
"Hahahah, vadå? Frågade hon verkligen det?", skrattade jag efter att Justin berättat om en kvinnlig reporter som frågat om han skulle kunna tänka sig att dejta en 47 åring.
"Ja, men det värsta var ju att hon inte skojade.. hon var 110 procent seriös, du ska se när.. ", mer hann han inte säga innan vi båda hörde hur någon började fippla med dörren utanför. Vi såg på varandra med stora ögon, men innan vi han säga något hörde vi hur även dörren gled upp, och någon tände lampan.
"Tyra, är du vaken?", hörde jag Millas röst. Med en duns kunde jag höra hur hon slog sig ner på en liten pall som stod i hallen och började knyta av sig skorna.
"Ehh, mmmm..", lyckades jag få fram med en någorlunda lugn röst. Justin gestikulerade vilt med båda armarna, men jag förstod inte riktigt vad han menade. Där, mimade jag och pekade på gardinen. Justin flög ur sängen och ställde sig där bakom. Jag kunde se hans fötter sticka fram längst ner vilket fick mig att börja fnittra hysteriskt, men jag bet mig i läppen och tog ett djupt andetag så fort jag hörde att Milla närmade sig.
Part 57
Förlåt om uppdateringen vart dålig, tyvärr kommer den fortsätta vara det fram tills fredag efter skolan, har så himla mycket plugg! :( Men ska i alla fall försöka att slänga in något inlägg då och då! Hoppas ni fortsätter läsa ändå.. ♥
'
_______________________________________
'
Jag bad Justin att vänta några minuter innan han kunde komma över, man visste aldrig utfall någon (typ Milla) kanske glömt något och skulle komma tillbaka till hotellrummet för att hämta det. Men efter att jag genom mitt fönster sett hur min familj samt Milla och hennes familj korsat gatan så smsade jag Justin och sa att kusten var klar. Bara sekunderna senare hörde jag hur dörren slogs upp och in kom Justin.
"Howdiie din lilla skådespelerska!", utbrast han när han fick syn på mig. Jag sparkade av mig täcket och satte mig upp.
"Hello cowboy!", sa jag. Justin gick fram till mig och gav mig en kram.
"Så dom trodde verkligen på dig, att du var sjuk alltså?", frågade han och slängde sig ner i sängen bredvid mig.
"Ja men självklart, man har ju talang!", sa jag stolt och fortsatte.
".. men jag måste erkänna att Milla såg en aning skeptisk ut..".
"Äsch då, det gör hon väll alltid", svarade han och såg leendes på mig.
"Så.. vad ska vi hitta på?". Justin tänkte ett tag innan han svarade.
"Ja, det beror ju på hur mycket tid vi har på oss, när kommer de andra tillbaka?".
"Mamma sa att restaurangen låg en halvtimme bort, så jag antar att de kommer om minst 2 timmar.."
"Perfekt! Då hinner vi ju i princip göra vad vi vill!", Justin sken upp som en sol.
'
Efter att vi bara legat och pratat med varandra i en halvtimme så bestämde vi oss för att sätta på en film.
"Ska vi se en romantisk eller skräckis?", sa jag och höll upp två olika skivor.
"Bestäm du, du hade ju en sådan otroligt bra smak sist!", sa Justin sarkastiskt och flinade.
"Passa dig!", sa jag och morrade.
"Oj, du skulle verkligen passa som skådespelare!", utbrast han när han såg min min. Jag släppte båda filmerna jag höll i och kastade mig på honom där han halvlåg ner i sängen. Till en början hade jag ledningen. Jag låg tvärs över honom och lät mig inte släppa greppet om honom.
"Ska du inte ta i lite mer?", sa han, och i samma stund som jag såg ner honom för att säga att han aldrig skulle klara av att ta sig loss - så låg jag underst. Han satt gränsle över mig och tryckte mina båda armar ner i madrassen. Sedan gjorde han en hairflip och log. Jag blåste en hårslinga från mitt ansikte och såg på honom och log jag med.
"Visst, jag hatar att säga det här men.. jag ger mig!".
"Du kommer inte undan så lätt!", svarade han och började kyssa mig längst halsen. Jag började fnittra. Så fort han släppt min ena arm så drog jag den runt honom och tryckte honom ännu närmre mig. Jag kysste även honom längst halsen och smekte honom sedan runt nacken. Försiktigt drog han sina händer genom mitt hår. Precis när han skulle kyssa mig på munnen så rullade jag undan. Han såg oförstående på mig.
"Om vi ska hinna se klart filmen måste vi nog sätta på den nu!", sa jag och log retsamt. Justin skrattade.
"Så vad blir det? En skräckis eller en romantisk?", frågade han. Jag pendlade med blicken fram och tillbaka mellan filmerna innan jag bestämde mig.
"Det blir en skräckis! Då har jag i alla fall en anledning till att krypa upp i din famn..".
_
Tyra och Millas hotellrum.
NY DESIGN!
Som ni kanske noterat har jag skaffat mig en ny design! Själv tycker jag den är skitsnygg! ;D Men det är tyvärr inte jag som gjort den utan Jennifer som driver bloggen www.soulsisteers.blogg.se. Inte nog med att hon gjorde en grymt snygg design, hon gjorde den till och med gratis (+ att hon verkar vara en jätte söt tjej och väldigt samarbetsvillig ;) )!
'
Håller du med mig och tycker att den är snygg, eller är sugen på att beställa en egen design, kika in i hennes (och hennes kompis) blogg och lämna en kommentar! ♥
'
www.soulsisteers.blogg.se
'
(Ni får ta er ork till att kopiera adressen och klistra in själv i adressfältet eftersom jag är så oteknisk av mig att jag inte ens vet hur man länkar.. x) Har nån som vet det lust får denne gärna berätta!)
'
UPDATE: Såg precis att Jennifer skaffat ny blogg, mejla eller lämna en kommentar när du är klar med den nya bloggen så du kan få länkning till den istället! :)
Part 56
Jag han inte komma innanför dörren innan Milla var på mig med massor av frågor?
"Alltså, är ni två typ tillsammans?".
"Nej, det förstår du väll själv att vi inte kan vara. Vi .. flörtar väll bara lite!", sa jag och blinkade.
"Jaha, men det såg ut som ni gjorde mer än att bara flörta..", innan jag hann svara så fortsatte Milla.
".. och vad var det du fick av honom?". Hon nickade mot kuvertet jag höll i ena handen. Jag blev tyst ett tag innan jag svarade.
"Pengar, han var skyldig mig från när vi åt frukost tillsammans, du vet när du var sjuk?". Jag försökte att se så "normal" ut som jag kunde för att hon inte skulle se att jag ljög. Men hon tycktes inte tro mig ändå.
"Det tror jag inte på, får jag se?", hon tog ett steg närmre mig.
"Nej, det får du inte, jag jag och kramade om kuvertet ännu hårdare".
"Varför inte?", sa hon och såg frågande på mig.
"För att jag säger nej", sa jag irriterat och gick förbi henne.
"Nehepp, skit i det då, men du vet att vår lilla deal fortfarande gäller ändå, trots att du gått och kärat ner dig i Justin", ropade hon efter mig onödigt högt innan jag låste toalettdörren om mig.
'
"Är du säker på att du inte ska med då?", sa mamma och la sin hand över min panna.
"Jaa mamma, jag kan bara köpa en macka eller något sedan om jag blir hungrig, men just nu mår jag bara illa..", jag kröp ännu längre ner under täcket och slöt ögonen.
"Okej, jag köper hem något åt dig! Åh, hoppas du inte fått feber bara..".
"Mmmh..", sa jag med grumlig röst.
"Ja, men vila ut riktigt ordentligt nu, och ring oss om det är något, vi har mobilerna med oss! Krya på dig..", sa mamma innan hon började gå mot hallen. Milla gav mig en sur, eller snarare skeptiskt blick innan hon följde efter.
"Släck efter er..", ropade jag innan dörren stängdes igen. Så fort de gått drog jag fram mobilen som jag hela tiden hållt gömd under täcket. Snabbt knaprade jag in ett meddelande till Justin.
De andra gick precis ut och åt middag, men jag är ensam kvar! Säg till när du kan träffas! :) xoxo
Det tog inte lång tid innan han svarade.
Braaa! Jag kommer om 5 sekunder! :D xoxo
__________________________________
Det här var en vääldigt kort bit, ska försöka skriva en till senare också.. annars blir det mer imorgon! :) ♥
2night..
Jag lovar minst en ny part ikväll, tänkte bara säga det så ni vet att jag inte glömt er.. ;)
Part 55
När jag först såg vad som fanns i kuvertet hade jag ingen aning om vad det var för något. Men så fort jag kollat lite närmre så avslöjade de tryckta bokstäverna vad det var.
"En konsert biljett till din konsert!", utbrast jag och fortsatte.
"Ååh, tack så jätte mycket! Jag har alltid velat gå på någon av dina konserter, men du kommer ju aldrig till Sverige! Och konserten du hade här nyss fick jag inte gå på..", jag tystnade och såg allvarligt på Justin.
"Men, tänk om jag inte får gå!". Justin log.
"Äsch, de tror jag nog. Annars få väll jag flörta lite mig dom..", sa han och blinkade. Jag började skratta.
"Ja, då måste dom ju bara låta mig gå! Men när är det?", frågade jag och studerade biljetten.
"På fredag! Det är ju bara 3 dagar kvar!", svarade jag på min egna fråga och log stort innan Justin han göra så mycket som att öppna munnen.
".. Tyra, kommer du snart eller?", hörde jag Milla ropa bortifrån vårt hotellrum.
"Ja, snart", sa jag tyst.
"Jo Justin, innan jag går.. jag måste bara säga en sak..". Jag såg ner i golvet.
"Alltså, du vet Milla?". Justin såg på mig och nickade.
"Ja hon, hon har sagt.. om inte hon får träffa dig igen så.. så tänker hon berätta för mina föräldrar om hur vi, du vet träffats mitt i natten".
"Så du undrar typ om jag kan gå med på att träffa henne igen eller?", frågade han och lyfte på ena ögonbrynet.
"Ja", pep jag fram. Hela situationen kändes så töntig och pinsam, och allt var Millas fel. Jag ville bara sjunka genom golvet och försvinna för ett tag.
"Men, tror du inte att det är bättre att bara berätta sanningen för dom?", sa han. Jag funderade ett tag.
"Jo, men jag är så rädd att dom inte kommer låta oss träffa varandra igen då..", sen började jag skratta innan jag fortsatte.
"Alltså, det här låter som värsta Romeo och Julia pjäsen..". Justin skrattade han med.
"Ja men, då får vi väll se till att jag träffar Milla igen bara, det är ju enkelt gjort!". Han log vilket fick mig att slappna av.
"Tack", sa jag och log mot honom.
"Äsch då, man gör ju vad som helst för en tetrisspelande prinsessa, dom är ganska ovanliga dom..". Jag började skratta och kramade om honom.
"Haha, du kommer visst aldrig släppa det där va?". Han log brett och lyfte upp mitt ansikte så jag såg rakt på honom. Vi närmade oss varandra med halvt slutna ögon. Justin drog sin han genom mitt hår och böjde sig fram och kysste mig. Jag höll båda mina händer runt hans nacke samtidigt som jag besvarade hans kyss.
"TYRAA! KOM NU DÅ!", hörde jag Milla ropa än en gång. Både jag och Justin vände oss om och såg Millas huvud sticka fram bakom dörren. Jag såg ursäktande på Justin.
"Det där lät inte bra", sa han och log snett.
"Haha, nej, hon vill att jag ska komma..".
"Okejj". Justin låtsades torka bort en tår från ögat.
"Men vi ses väll senare!", fortsatte han och log bett.
"Självklart!", utbrast jag. "Och tack så jääääääääätte mycket för biljetten! Jag längtar redan!". Jag gav honom en puss innan jag var tvungen att gå. Han stod kvar och vinkade på samma plats hela tiden ända tills jag gått in till mig.
Part 54
Jag brast ut i ett brett leende när jag såg honom. Även Milla hade vänt sig om och stod nu som fast frusen med ena handen fortfarande vilandes på dörrhandtaget. Justin började gå åt vårt håll, så jag släppte ner mina kassar på golvet och började gå små springa i slowmotion rörelser mot honom. Han skrattade och började göra detsamma. När vi möttes kramades vi länge innan han även backade upp och gav mig en kyss. Jag kunde nästan känna Millas avundsjuka blickar i ryggen. Yes, ännu ett poäng till Tyra!
"Men.. men skulle inte du sluta klockan 7?", sa jag och slängde en snabb blick på min klocka innan jag fortsatte.
"Den är bara halv 6!". Justin nickade leendes och svarade.
"Javet, men det tog betydligt kortare tid än vad de beräknat, så jag kom precis hem!".
"Men gud vad bra!", utbrast jag.
"Helloo Justin", sa Milla och gled upp bredvid mig. Jag sneglade ogillandes på henne.
"Hey.. Mia .. eller? Ursäkta men vad var det du hette.."
"Milla", sa hon och fnittrade.
"Okej, trevligt att råkas!"
"Detsamma!", utbrast hon och log falskt. Det blev tyst ett tag innan jag öppnade munnen.
"Milla, kan du gå in ett tag? Jag måste prata med Justin..". Egentligen hade jag inget speciellt att säga, inget som Milla inte fick höra, men jag orkade bara inte ha henne här just nu. Hon gav mig en ogillande blick innan hon vände sig mot Justin och sa.
"Visst, vi ses Justin!", sedan slängde hon sig på honom och gav honom en bamsekram. Jag fick bita mig i läppen för att inte börja skratta när jag såg Justins ansiktsuttryck. Hans ögon var stora som tefat där han stod stel som en pinne. Så fort Milla gått in till vårt hotellrum och stängt dörren efter sig utbrast han.
"Shit, det där var jag inte beredd på..". Först nu började jag skratta högt.
"Nä jag såg det..". Justin knuffade mig i sidan och sa:
"Äsch, du hade sett minst lika förvånad ut om någon gjorde sådär på dig!".
".. fast du såg mer.. förskräckt ut!", tillade jag vilket fick Justin att hoppa på mig. Han började kittla mig vilket i sin tur fick mig att skrika så högt att jag nästan själv fick ont i öronen. Precis då såg vi en hissvakt komma gående en bit bort i korridoren. Han gav oss en ogillande blick vilket fick Justin att sluta. Han lutade sig mot väggen och började vissla.
".. så vart var vi?", sa han och försökte se oskyldig ut.
"Ja, vart va vi?", sa jag leendes och ställde mig bredvid honom innan jag fortsatte.
".. jag hörde någonting om en överraskning". Justin flinade.
"Ja men juste.. Men jag funderar på om du ska få den ikväll istället.. eller typ imorgon".
"Nej Justin, va inte så elak..", sa jag och spelade ledsen.
"Nej okej, eftersom jag är så snäll så.. vänta här!", han vände sig om och började nästan springa tillbaka mot sitt hotellrum. När han kom tillbaks igen så höll han båda händerna bakom ryggen.
"Varsågod!", sa han, gjorde en hairflip och flinade medan han gav mig ett vitt kuvert.
"Justin.. bäst för dig att det inte är något stort, för jag har ingenting till dig".. sa jag och tog emot det.
"Ska jag öppna nu?", fortsatte jag. Justin nickade ivrigt.
"Ja, det finns väll ingen anledning till att vänta!". Sakta började jag att vika upp kuvertet och när jag såg vad som låg där i hoppade jag upp i Justins famn.
"TACKTACKTACK!", sa jag gång på gång och pussade honom på pannan.
Svar på frågestunden!
Postat av: Siis
Ohh, Hur kom du på denna novell? (:
SVAR: Jag vet faktiskt inte, jag har ju inte kommit på hela än, utan hittar på medan jag skriver. Men jag har några "större" händelser som jag redan vet ska hända.. Jag vill att den ska vara så verklig som möjligt, därför är huvudpersonen en person som nästan alla kan relatera lite till.. :P
Postat av:
1 Ska du på konserten i Danmark den 1 April?
2 hur gammal är du/ni?
3 vart bor du/ni?
4 tycker inte du/ni att det e svårt att bry sig om o stötta en speciell person som ni/du aldrig kmr
få träffa?
SVAR:
1. Nej, jag ska inte på konserten i Danmark. :/
2. 17.
3. I centrala sthlm.
4. Om du menar stötta genom att skriva den här novellen, så nej. Jag skriver för att det är kul, men självklart gillar jag Justin oxå.. ;D Och man vet ju aldrig, kanske träffar man honom en vacker dag!
Postat av: maja
kan inte du göra ett inlägg om dig själv?
SVAR: Eftersom jag bestämt att vara anonym med den här bloggen så.. nej. :P
Postat av:
vad heter du?:)
lägg upp en bild på dig själv också!
SVAR: Som jag sa så är jag anonym och kan därför inte svara på någon av dina frågor.. P:
Postat av: M
Kan du inte ha en passande bild till varje del? Blir roligare då:D
Älskar novellen annars! Sjukt bra:)
SVAR: Åhh, tack så mycket! Blir skitglad av att höra sånt! :D
Jo men det är en bra idé, har tänkt på det själv många gånger. Jag kan ju alltid ge det ett försök! Kanske inte lägger bild till varje inlägg men om jag hittar nån passande så absolut! :D
Postat av: Johanna
Skitbra undrar vad Milla kommer att säga? Mn undrar bara en sak. Utalas Tyras namn aså svenskt eller som Tyra Banks namn amerikanskt typ? Vet inte hur jag ska förklara:)
SVAR: Tacktack! :D Jag tänker mig att hon uttalas som man gör det på svenska, eftersom hon är svensk.. Men samtidigt kanske Justin uttalar det som Tyra i Tyra Banks gör eftersom att han inte är svensk.. Man får helt enkelt själv bestämma hur man vill att det ska uttalas.. xP
Part 53
Förlååååt för att det inte blev någon ny part igår, hade inte tid! Här kommer en kort, men jag tror att det kommer ännu en till senare idag oxå! Tror jag svarar på frågestunden (längre ner) samtidigt!
Tack så GRYMT mycket för alla kommentarer! Ni förstår inte hur glad jag blev när jag såg dom igår! :D♥
__________________________________________________
Så löd mitt svar. Han var snabb på att svara.
Yey vad bra, det låter gr8! :D xoxo
'
Vi gick runt i olika affärer i några timmar till efter det. Jag köpte en t-shirt till, men sedan kände jag att det fick räcka för idag. Jag hade redan shoppat för 1500! Egentligen kanske det inte var så jätte mycket, jag hade ju trots allt sagt till mig själv att jag verkligen skulle passa på att shoppa mycket nu när jag ända är här i USA, och dessutom hade jag några tusenlappar kvar att spendera från mitt, säkert års sparande.
"Är ni trötta, ska vi ta en fika?", frågade Millas mamma och såg ut över oss alla. Vi nickade ivrigt vilket resulterade i att vi bara några minuter därefter slagit oss ner på ett starbucks café.
"En morotskaka och en sådan där kaffedrink, fast den får inte vara stark!", sa jag till mamma som skulle gå iväg och beställa.
"Så.. när ska jag få träffa Justin då?", sa Milla när vi satt ensamma kvar vid ett bord. Jag lyfte ena ögonbrynet och såg på henne.
"Jag vet inte, det kommer när det kommer.. Jag vet inte när han kan. Ta det lugnt!".
"Ja, men bäst för dig att det är snart". Svarade hon och satte näsan upp i vädret. Jag orkade inte svara utan reste mig istället upp och gick iväg för att hämta sugrör som fanns fint nedstuckna i ett glas framme vid kassan. Jag måste verkligen försöka berätta för Justin om hur det ligger till. Kanske skulle han ändå gå med på att träffa Milla en gång till bara för min skull? För att jag skulle slippa alla förklaringar och suckar från mina föräldrar, eller ja, främst min mamma. "Du vet att du inte får vara ute själv, speciellt inte på natten. Någon kunde ha kidnappat dig! Har du läst om blablabla.. Förstår du inte hur farligt det är? Nej, du får sova på en madrass i vårt rum så vi kan ha koll på dig, jag trodde vi kunde lita på dig. Tyra, förstår du inte vad som kunde ha hänt?". Jag kunde se hennes förtvivlade blick framför mig, men skakade direkt bort den bilden från mitt huvud. Ja att tala sanning och säga som det är är nog uteslutet från mina förslag. Min mamma är nog den mest överbeskyddande mamma som existerar, hon hade blivit galen.
'
När vi alla fikat klart begav vi oss vidare tillbaka mot hotellet. Ingen verkade vara så sugen på att shoppa mer. Hela vägen tillbaks gick jag och funderade över vad Justins överraskning kunde vara. Tänk om han köpt värsta julklappen eller något, jag hade ju ingenting till honom! Shit, det skulle jag ju ha tänkt på tidigare.. Fast om det var en julklapp hade han väll ändå gett den lite tidigare.. eller? Jag försökte tänka ut om jag hade med mig någonting från Sverige som han kunde få. Nej, jag hade nog ingenting mer än en halvt uppäten marabou som låg nedtryckt någonstans i min resväska, men det var väll knappast något att ge bort.
'
När vi kommit upp till vår våning så klev jag ur hissen och började med raska steg gå genom korridoren mot hotellrummet. Jag ville inte riskera att hamna gåendes bredvid Milla, just nu kunde knappt se på henne, så irriterad var jag.
"Vi ses om någon timme då vi ska ut och äta!", hörde jag mammas röst innan de stängde dörren bakom sig, likaså gjorde Millas föräldrar. Själv kunde jag inte hitta nyckeln till vår dörr vilket gjorde att jag ändå fick vänta in Milla. Precis när hon vridit om låset till vår dörr så hörde jag en röst en bit bort.
"Tyra?". Jag vände mig om och längst bort i andra sidan av korridoren stod Justin.
Part 52
Nu har jag lyckats skriva klart ännu en part, och den blev faktiskt ganska lång som jag lovat! :D
Om ni vill fråga mig något, komma med åsikter eller liknande i min frågestund (finns längre ner) så gör det gärna nu. Tänka svara på dom antingen ikväll eller imorgon! :)
___________________________________________
Nästa morgon vaknade jag för ovanlighetens skulle före Milla. Men så fort även hon vaknat begav vi oss ut på stan tillsammans med de resterande av familjerna för att äta brunch på något "mysigt, typiskt amerikanskt café", som Millas mamma så vackert valt att uttala det.
"Har Justin kommit tillbaka än?", frågade Milla och såg på mig när vi efter en lång stunds letandes efter ett café som serverade brunch slagit oss ner vid ett avlångt bord.
"Vad får dig att tro det?", sa jag medan jag skummade igenom menyn lite snabbt. Kanske hade hon även under gårdagens kväll, eller snarare natt, märkt att jag inte vart hemma? Tänk om hon kanske till och med stått och spionerat på mig och Justin när vi suttit i lobbyn igår kväll. Det hade knappt förvånat mig.
"Jag såg massa paparazzis utanför hotellet, nu, typ nyss, när vi gick". Först såg jag oförstående på henne och skulle precis dra till med en lögn innan jag tänkte efter. Det var nog lika bra att säga sanningen trots allt, hon skulle ändå förstå förr eller senare att jag till och med redan hunnit träffa honom.
"Jaa.. han har kommit tillbaka..", sa jag leendes och såg upp på Milla. Sedan vände jag mig till kyparen som precis ställt sig bredvid mig.
"One orangejuice please". Han nickade och antecknade vad jag nyss sagt innan han gick vidare till andra sidan av bordet.
"Jaha, vad kul!", sa hon och sprack upp i ett leende och fortsatte sedan:
"Men.. hur länge har han varit här?".
"Jag vet inte exakt, men han kom någon gång under gårdagen..". Milla kopplade snabbt och frågade kort därefter.
"Träffade du honom igår kväll?".
Jag skruvade på mig, kände mig inte riktigt bekväm. Vi satt tysta och bara såg på varandra i några sekunder innan jag svarade.
"Ja, jag träffade honom igår..".
"Men.. men". Milla visste inte riktigt vad hon skulle säga.
"Men varför sa du inte till mig?", nu lät hon irriterad.
"Men du sov ju, bli inte så sur!", utbrast jag så högt att föräldrarna såg åt vårt håll. Jag log ursäktande mot dom vilket fick dom att återgå till sin konversation igen.
"Men guuuud, hur svårt är det att väcka mig då?", frågade hon.
"Vad får dig att tro att jag måste säga till dig varje gång jag ska träffa någon, jag har ett eget liv.", sa jag betydligt tystare den här gången.
"Jaa, du vet vad du har lovat.. Får jag inte träffa Justin igen så ska jag se till att dina föräldrar får reda på att du smyger runt ensam om nätterna här på hotellet.. jag lovar att de inte skulle göra dom så värst glada..". Jag blev tyst, visste inte vad jag skulle svara.
"Mhm, men jag har inte sagt när..", mumlade jag. Milla log överdrivet mot mig och började bläddra i menyn. Efter den lilla konversationen sa vi inte ett ord till varandra under hela den måltiden.
'
Tänk att en kille kunde förändra en person så mycket. Milla och jag hade varit kompisar så länge jag kunnat minnas, och aldrig har vi bråkat så mycket som vi gjort under den här resan. Hon hade blivit som en helt ny person, på de sämre sättet. Jag suckade sorgset och började skala ett ägg.
"Såå, vart vill ni spendera resten av dagen?", frågade Millas pappa och slog ihop händerna. Han såg uppmuntrande på oss alla. Jag ryckte på axlarna, likaså gjorde Milla.
"I toaletten!", utbrast min lillasyster vilket fick både hon och Millas lillebror att brista ut i ett gapskratt.
"Nej men ni är ju bara knasiga..", sa min mamma och skakade på huvudet innan hon fortsatte.
".. men vad sägs om en hemmadag bara? Shoppa lite, fika lite.. Vi var ju ute och turistade både igår och i förrgår, så det kunde väll vara skönt?". De andra föräldrarna nickade medhållande.
"Det låter perfekt, vilken bra idé!". Så så blev det, efter att vi alla ätit upp gick vi snabb tillbaks till hotellet för att fräscha upp oss och "pudra näsan" innan vi gick vidare ut igen.
'
Vi sprang ut och in i affärerna, åkte upp och ner i rulltrapporna i de större shoppingcentrumen. Jag köpte en ny halsduk, en kofta, två par pösiga linnen, jeans, ett par skor och lite smycken. Trots att vi vart här i USA i drygt en vecka så hade jag nästan inte shoppat någonting, så jag passade på idag när jag väl var på shoppinghumör. Jag hade sammanlagt med mig 6000 kronor som jag dels fått i julklapp av mina släktingar men även tjänat ihop själv, och allt skulle spenderas här, så nog hade jag råd alltid.
'
Jag sjönk ner på en liten pall i ett omklädningsrum och lät alla mina påsar landa på golvet med en duns. Egentligen skulle jag inte pröva några kläder, jag vara bara trött i benen. Så eftersom både mamma, Milla och Millas mamma hade med sig en hel hög med kläder in i sina omklädningsrum så passade jag på att vila benen här inne, det kunde förmodligen ta ett tag. Jag kikade ner i mina kassar, hittills var jag nog nöjd över varenda litet inköp jag gjort. Möjligtvis skulle jag ha kunnat tagit ett av linnena i en lite roligare färg, men samtidigt var vitt och svart det jag förmodligen skulle använda mest. Jag drog upp mobilen ur jackfickan och skulle precis börja spela något spel när jag såg den lilla symbolen uppe i en hörnet. Ett nytt meddelande! Jag klickade mig fram till smsen. Yes, det var från Justin!
Hellooo Törnrosa!
Tacka mig för att jag inte väckte dig i morse klockan 6, var väldigt nära på att banka på dörren som jag sagt.. men sen tänkte jag på resten av hotellgästerna och lät bli.. ;) Tänkte bara säga att jag har en överraskning till dig, säger inte vad det är.. det får du se när vi träffas nästa gång. Hehehe.. ville bara göra dig lite nyfiken, först hade jag inte tänkt att säg något alls.. Men jag hoppas du kommer gilla den! Moahaha.. xoxo The Devil Justin
'
Jag började skratta högt för mig själv när jag läst klart det, men tystnade snabbt när jag kom på att det faktiskt var kö utanför omklädningsrummen, dom skulle tro att jag var dum i huvudet. Istället bet jag mig i läppen och knappade in ett svar.
Åh, vad gulligt av dig Justin att inte väcka oss andra, du är bara såååå omtänksam!
Men så kan du ju inte säga, nu vill jag ju veta vad överraskningen är! :( Kan du inte säga en ledtråd? Bara en liiiten? :D Annars får vi se till att träffas väldigt snart, kan du redan idag? Jag kommer ju dö av nyfikenhet annars.. xoxo The Curious Tyra
'
"Tyra, är du klar eller?", hörde jag mammas röst utanför.
"Ja, jag kommer!", ropade jag tillbaks och plockade ihop mina påsar. Hela tiden gick jag med mobilen i handen i väntan på ett svar. Först när vi lämnat butiken så plingade mobilen till.
Hehe, nej, ingen ledtråd.. du får se när du får den!
Yes box, jag kan ikväll! :D Kommer hem från ett fotojobb runt 7 skulle jag tro, är du ledig då? xoxo Justin
Rubrik
Idag lovar jag er ett lååångt inlägg eftersom det jag skrev igår blev så kort.. Vet inte exakt när jag kommer lägga upp den, men det märker ni.. :P
Och än en gång tack så jättemycket för alla kommentarer, ni förstår inte hur mycket dom betyder! :D♥
Part 51
När vi släppt varandra började vi båda att skratta igen. Varför visste jag egentligen inte riktigt, men allting kändes bara så bra!
"Det här kommer förmodligen låta ännu konstigare men..", sa Justin med tystnade ännu en gång. Jag såg på honom utan att vika undan med blicken. Han stirrade rakt framför sig. När vi suttit tysta i vad som kändes som en evighet försökte jag hjälpa honom att avsluta meningen.
"Men..?", sa jag och log uppmuntrande mot honom. Han log mot mig och öppnade munnen, men precis när han skulle säga vad han tänkt ringde hans mobil.
"Sorry", sa han ursäktande, log snett och svarade.
"Hey det är Justin". Han satte sig upp från sin halvliggande position och gjorde en hairflip. Jag försökte att få det att se ut som om jag inte lyssnade på något av det han sa, men det var svårt med tanke på att han satt bara några decimeter ifrån honom. Jag tog några klunkar av min drink och började fippla med min mobil. Kollade in mina sms trots att jag inte fått några nya, allt för att han inte skulle tro att jag på något sätt försökte tjuvlyssna.
"Ja, men vi är bara.. ja i receptionen, men ja jag kommer. Nej. Klockan 7? Jaha.. Mmm. Nej han.. Nej men han behövs inte. Ja. Okej. Ja men snart. Nej snart. Jo snart. Ja, okej bra! Puss.. Ja, hejdå!". Justin la på och såg på mig med en suck.
"Det var mamma.. Dom har tydligen flyttat intervjuvn imorgon till klockan 7 på morgonen, så jag måste gå.. Du vet hur mammor är..". Han skakade på huvudet och höll upp båda armarna i luften. Jag skrattade.
"Ja, jag vet..". Vi plockade med oss de urdruckna glasen tillbaka till baren. Först där såg jag hur mycket klockan var.
"Shit, klockan är redan 2!", utbrast jag.
"Ja, jag vet. Jag ska upp om 3 timmar.. du behöver inte påminna mig!".
"Åh justee..", sa jag och fortsatte.
"Tänk på mig när du kliver upp och är jättetrött. Då ligger jag och sover i min mjuka, varma, sköna säng och kan sova huuuur länge jag vill!".
"Haha, glöm och dröm, för jag kommer banka på din hotelldörr när jag går förbi"..
"Du skulle inte våga!".
När vi kommit upp till våran våning skildes vi åt med en snabb puss.
'
Millas snarkningar hördes ända ut i korridoren, men trots att hon sov så djupt var jag noga med att inte väcka henne när jag stängde dörren efter mig. Jag borstade tänderna ännu en gång och klädde på mig min pyjamas innan jag kröp ner i sängen. Täcket var kallt, men jag brydde mig inte. Mina tankar var någon helt annan stans. Jag undrade vad Justin tänkt säga till mig innan hans mamma ringt. Jag hade inte velat fråga honom, var det något viktigt hade han själv tagit upp det igen.
'
___________________________________________
'
Här var en väldigt kort bit, ska försöka hinna med ännu en part senare idag.
Ställ gärna en fråga eller säg vad du tycker om novellen i min "frågestund" i inlägget under. Något som är bra eller borde bli bättre?
Och tack så jättemycket till er som tar er tid till att lämna en kommentar! För utan dom hade jag inte fortsatt att skriva.. ♥
Frågestund..
Tänkte ha en liten "frågestund" om det är något ni skulle vilja säga till mig. Det kan vara allt ifrån frågor som berör handlingen i novellen till.. något helt annat! 8) Ni får jättegärna ge mig kritik, positiv som negativ spelar ingen roll, så ni måste alltså inte ha en fråga. Skriv just vad ni känner för!
'
Så lätta på hjärtat och lämna en kommentar! :D ♥
'
PS. Del 50 av novellen är här nedan.
