♥

"Ojj, så här mätt har jag inte vart på länge", sa jag. Justin petade upp en äppelbit på gaffeln och stoppade i munnen.

"Men.. vissht var e gott?", sa han mellan tuggorna.

"Om det var!", svarade jag och log, sedan fortsatte jag.

"Det här är från och med nu även min favorit restaurang..". Justin visade tummen upp till svar och tuggade ur de sista bitarna.

"Nä, ska vi dra oss vidare, eller vad säger du?", jag nickade och vi ropade in notan. I ögonvrån kunde jag se hur livvakten gjorde detsamma..

"Här", sa jag och la upp en sedel på bordet. "Jag betalar!".

"Nejnejnej, adrig!", sa Justin och puttade tillbaka sedeln mot mig. Sedan sträckte han kvickt fram en av sina sedlar när kyparn kom. Jag hade inte en chans att göra ett nytt försök till att betala.

"Tack", sa jag men la även till:

"Men nu får du lova mig att jag får betala nästa gång!". Justin log finurligt och reste sig upp från stolen.

"Kom, nu drar vi..".

'

Ute på gatan hade de nyss så små snöflingorna förvandlas till stora pingisbollar. Ingen av oss hade kläder anpassade efter just detta, så det tog inte lång tid innan vi blev blöta och började huttra.

"Oh shit!", utbrast plötsligt Justin i samma sekund som han drog på sig luvan. Jag såg frågande på honom men han inte säga något innan han fortsatte.

"Tyra, vad du än gör, kolla inte åt höger, se bara på mig hela tiden". Jag stirrade på honom, rakt in i hans mörkbruna ögon, och jag kunde se att han var seriös, det här var inget skämt.

"Jag såg precis en bunt paparazzi på andra sidan gatan, jag är inte säker på om dom såg oss men..".

"Justiiin", hörde vi någon ropa en bit bort.

"Okej, dom såg oss, gör bara som jag säger okej?", han såg på mig och jag nickade snabbt.

"Gå bara på snabbt och undvik att svara på någon fråga eller se upp i kamerorna".

"Okej", pep jag medan vi ökade stegen. Justins livvakt som nyss gått flera meter bakom oss var nu alldeles vid Justins sida. Vi var bara ett kvarter från hotellet när klungan av journalister och fotografer nådde oss.