Part 84
Fick ett tips från en läsare vid namn Amanda om att jag kunde skriva en liten "resumé" i början av varje del från de sista raderna i den näst sista delen (dålig förklaring men jag hoppas ni förstår!). Så tänkte börja med det, tack för tipset! ;)
'
Tidigare..
"Men du, skulle du orka med en sak till..?". Jag tvekade en stund innan jag svarade.
"Okej då, men bara om det går snabbt.."..
"Jadå det tror jag nog.. Justin har väntat här hela natten, han har varit så orolig. Så om han bara kunde få se att du mår bra..", så fort jag hörde hans namn så blev jag med ens piggare. Hur kunde jag nästan ha glömt bort honom? Allt jag tänkt på de senaste minuterna var hur trött jag var och hur gärna jag ville sova.
"Skulle du kunna hämta honom?", frågade jag mamma. Hon måste ha märkt hur jag plötsligt piggnat till för hon log finurligt mot mig innan hon svarade.
"Absolut!".
_____________________________________________
'
När Justin klev in i rummet kunde jag inte låta bli att le, han såg så söt ut med sitt något rufsiga hår. Jag vågade knappt tänka på hur jag själv såg ut.
"Shit Tyra, förlåt jag är så ledsen. Det var inte meningen. Förlååt!", sa han medan han korsade golvet och satte sig på sängkanten. Jag la ett finger över hans mun.
"Vadå förlåt? Du har inte gjort något fel". Först när han befann sig så här nära mig kunde jag se hur blek han var, näst intill likblek.
"Jo, om ni bara hade åkt med oss i bilen hade inget av det här hänt! Jag är så ledsen. Och du fattar inte vad orolig jag vart! Mår du bra?".
"Men säg inte så, ingenting var ditt fel! Det här är sånt som händer! Och ja, jag mår bra!", sa jag och log lugnande mot honom.
"Jag trodde nästan du var död när du låg där på marken.. Du fattar inte hur rädd jag var. ".
"Så jag är nog en ganska bra skådespelerska trots allt?", sa jag och knuffade honom lätt i sidan. Han flinade innan han med ens blev seriös igen.
"Nej men shit, se bara vad dom gjorde med dig, vilka äckel!", han drog handen strax under mitt öga. Jag antog att jag hade fått en blåtira där.
"Men vadå, såg du oss? Eller mig? När jag låg där?", frågade jag och såg upp på honom.
"Ja.. när vi åkte förbi med bilen så såg vi en massa folk i en stor klunga, och sen såg jag Milla..", han tystnade och ryckte på axlarna.
"Ja, och sen såg jag dig". Jag la en hand på hans och log.
"Men nu är jag ju bra! Hur är det med dig? Du borde gå hem och lägga dig!".
"Jag tror dig inte, menmen, säger du det så! Jo jag mår bra, lite i chock fortfarande bara. Hoppas dom där äckeltjejerna åker fast..".
"Aw, du är så himla söt Justin! Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig!".
"Ja, inte ligga sönderslagen på ett sjukhus i alla fall..", muttrade han.
"Men kom igen! Det var ju verkligen inte ditt fel!". Justin ryckte bara på axlarna till svar.
"Är du hungrig?", frågade han sedan. Jag kastade en snabb blick på klockan innan jag svarade.
"Justin, vet du vad klockan är?".
"Snälla? Då har jag en anledning till att stanna längre.. och jag behöver inte oroa mig för att du svimmar av eller något..", han såg bedjande på mig.
"Haha, ja visst.. för mig är det lugnt, men du har väll intervjuer imorgon? Måste inte du sova?".
"Äsch, dom börjar inte förens 12! Jag kommer snart..", han skuttade upp ur sängen och gick med raska steg ut från rummet.
'
I samma stund som Justin lämnat rummet så kom mamma in igen. Hon måste ha stått och försökt att tjuvlyssna bakom dörren. Jag berättade snabbt för henne om hur läget var. Och vi kom tillsammans överens om att hon skulle åka tillbaka till hotellet och få lite sömn, hennes djupa ringar under ögonen avslöjade att det var något hon verkligen skulle behöva.
"Men du har ju mitt mobilnummer, visst kommer du ihåg det? Jag kan skriva upp det på en lapp och lägga det här om du skulle glömma..".
"Mamma, jag har inte blivit senil om det är det du tror!".
"Nej, men för säkerhetsskull. Och sen har jag mobilen på hela tiden om det är något, så tveka inte på att ringa!".
"Jaja, gå och lägg dig nu!", sa jag. Mamma log mot mig och gav mig en hejdåkram.
"Vi kommer tillbaks om några timmar!".
'
När Justin kom tillbaka igen höll han i två kassar, en i varje hand.
"Utbudet var inte så stort, men det var några affärer som redan öppnat..".
"Öh, inte så stort?", upprepade jag när han ställde ner kassarna på sängkanten och började packa upp.
"Munkar, juice, mackor.. nån yoghurt tror jag och kakor!". Han knögglade ihop kassarna och slängde dom det lilla nattduksbordet som knappt rymde något mer än väckarklockan och vattenflaskan som redan stod där.
_________________________________________
'
Lite hastigt slut, men huínner inte mer.. Fortsättningen kommer imorgon!
Kommentarer
Postat av: felicia
vill veta vad som händer sen! :)
tror du kan skriva en längre del nästa gång? :D
Postat av: Annica
fin blogg :P
Postat av: lovisa
jättebra novell, uppdatera så ofta du kan;)
Postat av: SaraWhitmore
Fin blogg, vad ska du göra idag?? :)
Postat av: SaraWhitmore
Fin blogg!:)
Postat av: Alexandra
sv; jag tyckte oscarsgalan var bra. Kollade mest på röda mattan men va rju tvungen att sitta uppe för att kolla på twilight överraskningen. Däckade såklart ihop innan den kom, men hade sån jäla tur att jag vaknade precis när den kom! Haha, gud älskar mig ;)
Vill ha mera, skriiiv nuu! Du skriver s¨sjukt bra! :)
Postat av: Johanna
mer mer mer :d
Postat av: Amanda
Superbra som alltid!!
Men vart tog Milla vägen?? ;)
Postat av: Y
Hahah håller med Amanda ;p
Postat av: Anonym
Fyller inte bieber år idag? :p
Postat av: Caroline =)
As bra! =) <3
Postat av: Bella
sv: jag gör gratis design, ja :)
Trackback
