♥

Här kommer en liten bit, mer kommer imorgon! :)

"Jo men det är var ju en mysig återvändsgränd..", sa jag sarkastiskt och skrattade. Justin skrattade han med innan han sa:

"Vänta bara..", sa han och greppade tag med båda händerna på en brandstege. Jag såg oförstående på honom innan han tog sats och drog sig upp snabbt och smidigt. Sedan såg han på mig och utbrast.

"Kom!". Jag såg tvekandes på honom.

"Jag kan hjälpa dig upp om det är det du menar..", sa han.

"Nejnej, det är mitt sista problem.. tänkte bara.. är det här en sånn bra idé, din livvakt väntar ju där inne..".

"Kom bara, det går snabbt!". Jag ryckte på axlarna till svar och klängde mig upp nästan lika smidigt som han. Justin såg imponerande på mig.

"Oj, jag trodde jag skulle behöva lyfta upp dig.. Tjejer du vet..".

"Pfft!", fnös jag och knuffade till honom innan han fortsatte att klättra uppåt med mig hack i häl.

'

Vi klättrade länge, det tog minst en kvart, kanske 20 minuter. När vi kommit halvvägs var jag tvungen att stanna till för att knäppa upp jackan, det var verkligen ansträngande!

"Men.. men. Shit vilken utsikt!", sa jag så fort vi kommit till vårt mål, taket.

"Ja, jag sa ju det!", sa Justin och la armarna i kors. Jag skakade bara på huvudet, jag var som mållös.

"Wow", sa jag igen och såg mig åt alla håll. "Hur visste du att det här stället fanns?", frågade jag Justin.

"Här uppe ligger sviten", började han och nickade mot en dörr en bit bort. "Det är egentligen bara dom som bor där har tillträde till den här delen av hotellet, men sist jag bodde här så visade en av de anställda mig det här stället. Ganska coolt va?", jag nickade ivrigt och gick fram till det två meters höga staketet som avgränsade terassen från stupet ner mellan skyskraporna. Ramlade man ner här var man död, det kändes som om det var flera hundra meter ner. Utan att jag märkte något kom Justin smygandes bakifrån mig och tog tag i mina axlar så fort att skrek till av rädsla, jag trodde jag skulle ramla ner av den hastiga skakningen. Men uppspärrade ögon såg jag på honom men jag hann inte säga något innan han började skratta, likaså gjorde jag.

"Var lite schyst Justin! Såhär behandlar man ju inte en tjej!", utbrast jag.

"Vadå såhär?".

"Ja, skrämmer livet ur henne. Det var där du skulle ha gått fram till henne, viskat i hennes öra att hon doftar lika gott som en bukett rosenknoppar, bjudit upp henne till en dans, sett henne djupt in i ögonen, sagt att hon var vacker, smekt hennes kind och ännu en gång sagt att hon luktar rosenknoppar!", jag slog ut med armarna och såg sådär löjligt tillgjord kär ut som man brukar se ut i tecknade serier.

"Men hur luktar rosenknoppar?", frågade Justin. Jag ryckte på axlarna.

"Ingen aning, det lät bara lite romantiskt!". Justin skrattade innan han böjde sig fram över mig.

"Du luktar som rosenknoppar..", viskade han i mitt öra innan han backade upp och log mot mig. Jag fnissade till innan han även slog ut med handen.

"Får jag lov?". Jag såg på handen länge innan jag förstod vad han menade.

"Absolut!", svarade jag och tog hans hand. Vi började snurra runt runt i cirklar. Jag kände mig otroligt klumpig, mina fötter var alltid på fel ställe, men det gjorde bara det hela ännu roligare. Jag räknade högt i takt. Ett, två, tre, ett, två, tre..

"Ursäkta om jag är lite kass, men vals är inte min starka sida!", sa jag och såg upp på honom. Då brast han ut i världens skratt.

"Men vadå, så dålig va jag väll inte!", sa jag.

"Nejdå, det är bara det att det här är inte vals, det är salsa..".

'

Utsikten från taket.

'

På vägen hem var Justin tvungen att stanna och ta några kort med några fans som känt igen honom. De blev hysteriska och ville ha minst 3 kort var poserandes med honom. Själv fick jag agera stativ till deras ameror oc mobiltelefoner. Plötsligt utbrast en av tjejerna.

Anonym om Part 67:

Det finns glass i sverige? -.--

Fick precis den här kommentaren som jag tänkte svara på lite snabbt. Ja, självklart finns det glass i Sverige, men jag syftade mer på glassbarerna.. för dom finns det inte alls många av här jämfört med i USA. Hela den här delen blev lite otydlig och slarvig, hade tomt på ideer plus att jag skrev den ganska snabbt.. Hoppas ni förstår ändå.. xd

"Ska vi dra vidare till ett glass ställe?". Jag såg frågande på honom.

"Ett glass ställe?!".

"Ja, du vet.. där man äter glass", sa Justin och såg på mig som om jag var korkad.

"Öh, ja.. visst..", sa jag osäkert.

"Säg inte att ni INTE har glass ställen i Sverige?!", sa Justin och såg förvånat på mig.

"Tja.. räknas McDonalds?". Justin skakade på huvudet.

"Du har en hel del att lära om USA märker jag.."

'

Efter att ha väntat in en av Justins livvakter begav vi oss ut på gatan bakvägen. Vi gick i tio minuter innan vi stannade framför en stor byggnad pyntad med neonskyltar som lös i rosa och limegrönt. Trots att klockan var halv 7 och det egentligen var middagstid så var det ganska mycket folk både innanför och ute.

"Det här är ett riktigt glasställe!", sa Justin och slog ut med armarna.

"Eller, ja.. egentligen är det frozen yogurt.. men det är nästan godare än vanlig glass!", fortsatte han medan vi gick in.

Jag såg i ögonvrån hur några tjejer började peta på varandra och sedan mot vårt håll. Jag gick närmre Justin och viskade diskret i hans öra.

"Är du säker på att du vill synas här med mig? Vi kan låtsas att vi inte känner varann om du vill så slipper du rykten..".

"Äsch, det spelar ingen roll.. frågan är om DU är beredd på att ta konsekvenserna?", viskade han tillbaka.

"Ja, men..", mer hann jag inte säga förrän han tog tag i min hand. Jag blev chockad men kramade den tillbaks.

"Så.. vilken smak ska man ta då?", frågade jag och såg upp på honom.

"Vilken? Gör om frågan till vilken du inte ska ta". Jag skrattade, men efter att Justin beställt förstod jag att han inte skämtade. Vi gick därifrån med en varsin skål som snarare var lika stor som en hink fylld med alla regnbågens färger av olika smaker, och med 7 olika toppings. Kiwibitar, chokladsås, kakdeg, jordgubbar, banan, strössel och hackade nötter.

"Eh, Justin.. hur tänkte du här?" frågade jag och studerade lasset jag hade på min tallrik.

"Säg om det där efter att du tagit din första tugga.. då kan du inte sluta äta!", sa Justin och stoppade in en stor sked i munnen och log. Jag gjorde detsamma och Justin hade haft rätt. Det var bland det godaste jag ätit på länge.

'

När jag ätit upp hälften av allt kände jag hur mätt jag faktiskt blivit.

"Shit vad gott det är!", sa jag och tog en klunk vatten. Justin såg upp på mig och började sedan skratta. Jag såg oförstående på honom. Jag drog handen övre munnen, var jag kladdig? Men det fick bara Justin att skratta ännu högre.

"Vad är det?!", utbrast jag och började skratta bara av att se Justin skratta.

"Kolla på dig själv..", sa han fortfarande skrattandes. Kvickt drog jag upp mobilen och speglade mig i skärmen. Då förstod jag vad han skrattade åt, jag hade chokladsås runt hela munnen. Jag började skratta högt jag med medan jag försökte torka mig runt munnen med en servett.

"Oj, du har visst också något där..", sa jag och pekade på Justins kind. Han slutade skratta och kände med hand runt munnen. Jag sträckte mig fram för att torka bort det år honom samtidigt som han lutade sig närmre mig. Diskret doppade jag fingret i min halvt smälta glass som låg kvar på tallriken och sekunden där efter hade Justin fått den i ansiktet. Den här gången var det jag som skrattade högst.

"Tyraaa..!", utbrast han och försökte låta sur.

"Hur ska nu morgondagens lödsedlar se ut? Justin Bieber attackerad med glass av galet fan..", sa jag.

"Eller ännu bättre.. Justin Bieber är så het att glassen smälter på honom!", sa han och flinade.

"Nej, i så fall föredrar jag det första alternativet.. att bli kallad för galet fan!"..

"Passa dig", sa Justin och hytte med fingret innan han började skratta igen.

'

Här kommer en till del, ganska kort den med.. men bättre än inget! ;P

"Vi ska inte vara här länge..". Jag nickade och klev in efter Justin.

"Mamma?", ropade Justin nästan överdrivet högt med tanke på att det var i ett hotellrum vi befann oss och inte i något palats. Men så fort vi lämnat hallen så förstod jag varför han ropat. Det här hotellrummet var säkert minst sju gånger så stort som mitt och Millas. Jag beundrade inredningen med stora ögon medan Justin tog min hand och nästan drog mig vidare in i nästa rum. Varje rum var luftigt och väldigt modernt inrett. Istället för att ha "vardagsrum", hall och sovrum i ett och samma rum som jag hade så var istället varje del i ett eget rum. I vardagsrummet fanns en stor plasmateve, en stor hörnsoffa, två enorma fåtöljer, ett soffbord och en liten minibar.

När vi kommit in till sovrummet fick jag syn på henne. Om jag mindes rätt så hette hon Pattie, jag har för mig att jag läst det i någon skvallertidning. Hon stod vid ena sängänden och vek kläder.

"Mamma här är Tyra", sa Justin vilket fick henne att vända sig om kvickt. Hon släppte tröjan hon precis skulle vika ihop och kom fram mot oss leendes. Jag sträckte fram handen och hälsade artigt.

"Hejhej, Tyra!".

"Hello, mitt namn är Pattie! Justin har pratat så mycket om dig..". Jag log mot henne och svarade.

"Trevligt att träffas! Han har pratat en hel del om dig också!". Pattie började skratta.

"Ja, jag hoppas att han pratat gott om mig..", hon rufsade om honom i håret. Justin försökte glida undan och gjorde sedan en hairflip för att räta till frisyren.

"Jadå, hittills har jag bara fått höra bra saker..", svarade jag. För att inte skapa pinsam tystnad fortsatte jag.

"Jag känner igen dig.. jag tror jag sett sig i någon tidning..". I samma stund som orden kommit ur mig så förstod jag hur korkat det lät. Så innan hon hann svara så fortsatte jag.

"Ja, eller alltså.. det är väll inte så konstigt.. men.. äsch, glöm det!", jag kände hur nyansen i mina kinder sakta började stiga. Kunde jag inte ha låtit bli att säga sådär över huvud taget!

"Haha, ja, jag har ju vart med i några tidningar, det är många som kommer fram till mig och känner igen mig därifrån!", jag hörde hur hon försökte rädda situationen åt mig. Det var väll gulligt, men jag skämdes otroligt ändå.

"Men visst är du från Sverige?", frågade hon sedan. Jag nickade och svarade.

"Ja precis, vi är bara här på semester, jag och min familj och våra kompisar..".

"Jaha, vad kul! Vad tycker du då? Jag menar om landet?"..

"Menar du Sverige eller USA?", frågade jag.

"USA"

"Jag älskar det! Miljön, folket.. och maten! Allt!".

"Ja, vad kul att höra! Själv tycker jag att Sverige verkar vara ett väldigt spännande land. Jag hoppas hela tiden att Justins managers någon gång bestämmer att vi ska åka dit med turnen! Eller hur Justin, visst hade det vart kul?".

"Ja, men är det verkligen sant att det finns isbjörnar som går runt på gatorna där?", han vände sig mot mig, och först när jag såg hans allvar i blicken så började både jag och Pattie att skratta högt.

"Jamen förlåt, jag har aldrig varit där!", sa han till försvar.

"Eller så är det så att du slarvat med geografin..", sa Pattie. Justin ryckte på axlarna.

"Jaja, kanske det.. Men hur som helst, vi tänkte dra vidare nu..". Pattie och jag skakade hand ännu en gång och sa att det var trevligt att träffas innan jag och Justin gick tillbaks ut igen.

"Jag smsar sen om vi måste åka på den där intervjuven som blev uppskjuten, i så fall ska vi vara där halv 8..", ropade Pattie efter Justin innan vi stängde dörren efter oss.

Tack för era otroligt söta kommentarer, utan dom hade jag slutat skriva för länge sen.. Det säger jag inte bara för att, jag menar det verkligen! ♥

___________________________________

'

"Förlåt att jag är lite sen, men vi hade krismöte..". Jag himlade med ögonen medan Justin såg oförstående på mig.

"Krismöte? Om vad..?". Jag berättade om allt vi pratat om medan Justin lyssnade intresserat. När jag pratat klart utbrast han.

"Ja, men det var väll ett bra initiativ av era föräldrar, konserten kanske gör att ni blir kompisar igen!". Jag lyfte på ena ögonbrynet.

"Alltså, naee.. jag tror inte det va..".

"Ja, alltså jag kan ju ta upp er på scenen och låta er förlåta varandra där.. det är svårt att vägra när man väll står där med en så stor publik..", började Justin.

"Ha.Ha.Ha..", sa jag sarkastiskt men kunde inte låta bli att le av bara tanken.

'

När vi suttit där i en halvtimme så sa plötsligt Justin.

"Juste, kan inte du komma upp och träffa min mamma? Hon vill gärna träffa dig..". Jag stirrade på honom som om han precis berättat att hela världen skulle gå under om bara några minuter. Jag skruvade bedrövat på mig och såg på honom.

"Alltså, är det en så bra idé verkligen? Tänk om hon inte gillar mig.. då lär vi aldrig ses igen". Justin viftade med handen i luften.

"Nejdå, det är inte något slags förhör, men hon vill bara veta att du inte är typ.. någon reporter som försöker, ja du vet.. eller, det var vad hon sa. men jag tror hon bara är nyfiken..". Justin såg hur tveksam jag såg ut och fortsatte.

"Dessutom gillar hon dig nog redan. Hon hörde hela vårt.. bråk utanför mitt rum tidigare idag. Hon tyckte du verkade gullig och smart.. Att du skulle rulla in dig i lakan bara för att få vara med mig..", Justin flinade. Jag slog till honom med en kvarglömd tidning.

"Fast det tyckte ju jag också i och för sig.. Att det var gulligt alltså..". Han slängde sig över mig och kramade om mig hårt. Jag skrek till och började skratta när han kysste mig under hakan.

"Neej, jag är kittlig!", utbrast jag. Justin stannade upp och såg mig rakt i ögonen.

"Följ med då så slutar jag..", sa han och log finurligt.

"Okejokej!", sa jag och höll upp båda händerna som för att visa att jag gav mig. Justin reste sig och drog upp mig, innan vi gick mot hissen.

'

Hela vägen upp stod Justin och skrattade åt mina nervösa frågor.

"Justin tänk om jag gör bort mig? Hon kommer tycka jag är helt knäpp som inte kan prata normal engelska! Har jag jätte mycket accent när jag pratar? Ska jag springa och byta om först?". Plötsligt började Justin sjunga.

"When I see your facee, there's not a thing that I would change. Cause you're amazing, just the way you are!
And when you smile, the whole world stops and stares for awhile. Cause girl you're amazing, just the way you aaaare!". Jag log mot honom.

"Du är jättegullig Justin, men du borde inte sjunga sådär innan du sett mitt face när jag ligger hemma och är magsjuk.. Då är jag nog inte så amazing och vacker längre..".

Justin skrattade högt medan vi började gå genom korridoren mot Justins hotellrum.

När jag hörde att Milla duschat klart rafsade jag ihop plånbok, mobil och mina vantar innan jag slängde på mig jackan och gick ut. Just nu hade jag aldrig klarat av att göra så mycket som att se på henne, så irriterad var jag.

'

P.S. Hahahh på tal om inget, det är grymt kul att se hur många som kommenterat att dom hatar Milla.. x)

Den här delen blev väldigt rörig, den har inga styckes indelningar eftersom att det nästan bara är dialog, plus att jag skrev ihop den väldigt snabbt.. Hoppas den inte är allt för jobbig att läsa bara! ;P

______________________________________________

'

"Japp, här var det fest!", sa jag och vände mig om för att gå tillbaka ut till datorn och sätta på en ny låt.

"Alltså shit vad mycket kläder jag har hittat, jag har nog shoppat för flera tusen den här resan. Kolla bara den här klänningen, var den inte otroligt snygg?!", i ögonvrån kunde jag se hur hon höll upp en mörklila klänning med djup urringning och vit/svarta volanger längst hela vägen ner.

"Mmh", mumlade jag till svar trots att jag innerst inne tyckte att det var riktigt ful, den liknade en häxklänning man kunde hitta i leksaksaffären runt halloween.

"Milla..", började jag och såg upp från skärmen. Hon såg frågande på mig medan jag fortsatte.

".. det är en sak vi skulle behöva prata lite om..". Milla var snabb på att svara.

"Jaa, jag ska bara ta en dusch, man blir verkligen sååå varm av att shoppa!", hon skulle precis stänga in sig i badrummet när jag höjde rösten.

"Nej Milla, jag vill ta det NU..", hon ryckte på axlarna.

"Okej, visstvisst, låt det gå fort bara!".. Hon drog upp mobilen och slog sig ner i en fotölj.

"Varför sa du sådär till Justin?". Milla såg oförstående på mig.

"Vah?".

"Du sa att jag hade kille, Justin berättade att du till och med visat en bild på honom, men jag har ju inte ens någon kille! Han vart ju skitsur på mig och jag vart jätte ledsen!".

"Jaha, du menar deeet.. men det var ju bara på skojj!". Jag rynkade på pannan. Att få Milla att förlåta mig för vad hon gjort skulle nog aldrig gå, men det skulle i alla fall gå att få henne ångra vad hon gjort. Det var dags att byta taktik, tänkte jag och började..

"Ja, alltså, jag tänkte bara tacka dig för att du gjorde det, oavsett om det var tänkt som ett skämt eller inte.. Så tack för att du hittade på allt det där", jag log tacksamt mot henne vilket fick henne misstänksam.

"Vad.. vad menar du?", frågade hon och lyfte blicken från mobilen. Jag ryckte på axlarna sådär som hon alltid brukar göra innan jag svarade..

"Ja men alltså, i och med att du sa att jag hade kille och allt det där till Justin så har vi kommit så mycket närmre varann än vad vi var innan!". Milla var snabb på att ifrågasätta mig.

"Hur då, jag menar.. han blev väll arg på dig? Hur kunde ni då komma närmre varandra?!".

"Ja, till en början var han arg, men efter vårt lilla bråk så blev vi jätte bra vänner igen.. han sa till och med..", det blev tyst en lång stund innan Milla inte orkade vänta längre.

"Vad sa han?". Jag log finurligt innan jag svarade.

"Han sa att han älskar mig!". Jag brast upp i ett brett leende och kramade om en kudde.

"Äsch, så säger du bara!", sa Milla och försökte att se oberörd ut, men jag kunde se hur hon innerst inne grät av avundsjuka.

"Tro vad du vill, men det var vad han sa till mig!", sa jag och log ännu bredare.

"Fyfan vad taskig du är, du vet ju att jag älskar honom, varför håller du på såhär då?!", utbrast Milla plötsligt.

"Du, jag tänker inte lyssna på dig. Jag vet att du egentligen bara ville sabba mellan mig och Justin, så vad du gjorde är 4897 gånger taskigare än vad jag gjorde.. för jag har inte gjort någonting!". Jag satt fortfarande och log.

"Tro inte för mycket lilla du. Innerst inne vet jag att Justin gillar mig mer en.. ful och självisk tjej som du. Snart kommer han inse det och då blir det inte så kul för dig inte..". Jag satt med öppen mun, vilket ordval hon valt! Milla reste sig och gick med stora steg ut mot badrummet. Innan hon stängde dörren ropade jag efter henne.

"Jag bryr mig inte om vad du tycker om mig, för enligt Justin är jag nog den sista som är självisk och ful!"

UPDATE: Ännu en del kommer ikväll prick 20.00! :)

_____________________________________________

Jag blev mållös och visste inte vad jag varken skulle säga eller göra, så jag stod bara där stel som en pinne. Han lyfte mitt ansikte och såg mig rakt i ögonen.

Och tusen tack för alla kommentarer, har sagt det 367 gånger innan, men jag blir verkligen superglad av varenda en av dom! ♥

'

Kolla som sagt in imorgon så lovar jag att nästa del är uppe då!

Tack för alla 18 (!) kommentarer till förra delen, ni förstår inte hur chockad och megaglad jag blev av att ha fått så många (och fina) kommentarer! ;D Hade även besöksrekord igår, vilket jag firar med en extra lång del idag! :D♥ Enjoy!

____________________________________

'

Tack för alla kommentarer, jag blir sk*t glad! ;D Fortsätt så!♥

Här kommer en låång del som ni önskade! :D

___________________________________________

"Godmorgon tjuvsovare!", utbrast mamma när hon fick syn på mig.

"Godmorgon", svarade jag och jäspade stort.

"Vi gick precis ner till frukosten allihopa, först tänkte vi låta dig sova, men det är väll lika bra att du kommer nu också? Klockan är ju ganska mycket.. Hur mår du idag, känns det bättre?". Jag nickade ivrigt.

"Japp, jag känner mig lika frisk som en nötkärna! Jag kommer om 3 minuter, ska bara klä på mig..".

"Ja men så bra, ett tag trodde jag nästan att du blivit matförgiftad.. vi väntar där nere!".

'

Efter att ha dragit på mig ett par leggings, ett linne och en stor collegetröja tog jag hissen ner till matsalen. Jag bläddrade fram till Justins sms han skickat till mig igår kväll, I <3 U. Bara genom att se det sprack jag upp i världens största leende. Jag kysste skärmen och hoppades på att hissen inte hade några övervakningskameror, det hade ju bara sett lagom normalt ut.

'

Så fort jag klivit in i matsalen spejade jag ut över folkgrupperingarna, ingen Justin syntes till. Han var förmodligen redan på intervjun. Jag gick fram till buffén och plockade på mig ett ägg, två mackor och lite fruktsallad innan jag slog mig ner vid vårt bord. Milla tycktes vara på ovanligt bra humör vilket fick mig att sucka av lättnad. Kanske kunde hon sluta vara så sur på mig nu när hon äntligen fått träffa Justin, och som det såg ut nu skulle hon även få träffa honom igen när han skulle hämta tillbaka sin film. Jag kastade en snabb blick på klockan ovanför ingången. Halv tolv. Runt två sa Justin att vi kunde träffas, bara vi två. Vi hade bestämt att träffas nere i receptionen. På så sätt skulle jag lyckas komma undan Milla genom att säga att jag skulle låna en dator där. Skulle hon vela följa med ändå får vi ta till med en plan B. Jag fick nästan dåligt samvete av att hålla på att smyga såhär bakom Millas rygg, men efter att hon betett sig som hon gjort så kändes det på något sätt lite enklare. Och hur många gånger hade hon egentligen inte lämnat mig helt ensam för en killes skull? Dessutom har jag faktiskt lovat henne att få träffa Justin igen (under lite längre tid än gårdagens lilla möte), och så vitt jag vet så tänker jag hålla det löftet vilket fick mig att inte känna mig fullt så hemsk.

"Vad ska vi hitta på idag?", frågade Millas lillebror och slevade i sig chokladflingor.

"Jag vet inte, vad vill ni göra?", frågade min pappa. Efter en lång diskussion kom vi fram till att det skulle bli en "gör vad du vill" dag. Våra mammor skulle ta med sig våra yngre syskon på bio, medan papporna skulle gå till någon stor elektronikaffär som låg enhalvtimme bort. Milla och jag ryckte bara på axlarna.

'

Resten av förmiddagen spenderade både jag och Milla på hotellrummet. Jag spelade spel på mobilen eller läste skvallertidningarna vi haft med oss från Sverige, och Milla fipplade med sin mobil eller bättrade på sminket gång på gång. När klockan närmade sig två så sa plötsligt Milla, som på beställning.

"Jag går ut och shoppar.. måste byta en tröja..", innan jag hann säga hejdå så smällde dörren igen. Jag såg ut genom fönstret, och långt där nere kunde jag sedan se henne korsa gatan. Jag drog på mig skor och satte upp håret i en slarvig tofs innan jag begav mig ner till lobyn.

'

Jag slog mig ner i en soffa och väntade medan klockan tickade på. Jag pillade på mobilen, läste ett flertal olika broschyrer som låg utspridda över bordet, bläddrade i en amerikansk inredningstidning, men ingen Justin syntes till. När klockan var tjugo över smsade jag honom.

Jag fick inget svar, men jag gav mig inte utan väntade vidare och bläddrade lite till. Kanske hade han bara blivit lite sen med intervjun? Men när jag väntat i ytterligare 20 minuter och han inte kommit prövade jag att ringa honom, men det var bara telefonsvararen som gick igång, så istället skickade jag ännu ett sms.

Fortfarande inget svar.. Minutvisaren tickade vidare men ingenting hände. Det kändes lönlöst att skicka ännu ett sms, men jag gjorde det ändå.

Då äntligen plingade mobilen till bara sekunderna därefter. Med fjärilar i magen läste jag vad han skrivit. Men när läst vad som stod förvandlades fjärilarna med ens till små blyklumpar.

Bara det? Inga "xoxo"? Ingen glad gubbe? Bara två korta ord och en punkt? Vad skulle det betyda? Jag knapprade snabbt in ett svar.

Svaret jag fick gjorde mig nästan illamående.

Ska försöka slänga in ännu en del ikväll! Kommentera mycket så blir jag glaad! :D

PS. Snart kommer en massa.. (typ) oväntade saker att hända, har redan planerat det.. Just sayin' ;)

"Ja, vadå då?", sa hon och såg misstänksamt på mig.

"Ursäkta att man frågar!", sa jag och höll oskyldigt upp båda händerna i luften.

Milla ryckte på axlarna och vände sig om och började gå mot badrummet, men precis när hon skulle stänga dörren om sig så vände hon sig om och kom tillbaks igen. Hon gick förbi fotändan av sängen och vidare till fotöljen för att hämta sin handduk hon hängt där på tork. Nu befann hon sig bara någon meter ifrån gardinerna. Jag knep ihop ögonen och hoppades på att hon inte skulle upptäcka Justin.

"Ehh..?", sa hon och pekade menandes på hans fötter som stack ut längst nere. Jag blev med ens nervös men lyckades haspla ur mig:

"Eh, ja.. juste, Justin är här!". Som tur var hörde Justin vad jag precis sagt och klev fram.

"Gud vilken fin utsikt ni har här ifrån! Man ser ju hela vägen bort till den stora bron!", sa han och log mot mig och blickade ut genom fönstret, sedan vände han sig mot Milla.

"Helloo, trevligt att ses igen!".. Milla släppte handduken på golvet och gick fram och gav honom en kram. Justin dunkade henne försiktigt på ryggen medan han grimaserade till mig.

".. så, vad gör du här?", sa Milla och la huvudet på sne.

"Eh, jo..", började Justin.

"Han skulle komma över med några filmer..", fyllde jag i.

"Ja precis, jag kanske kan komma och hämta dom imorgon eller något?", sa Justin och såg på mig medan han började gå mot dörren. Innan jag hann svara sa Milla.

"Ska du inte stanna så? Annars får du jättegärna komma över imorgon istället, jag är ledig hela dan!"

"Nae, jag tror det är bättre om Tyra får vila, hon verkar ganska sjuk.. Men imorgon kommer jag gärna och hämtar filmerna!", svarade han och log.

"Men vi kan gå ut och hitta på något, så kan Tyra få vila i fred!", utbrast Milla.

"Tyvärr, jag ska upp på intervjuv tidigt imorgon, men jag kommer som sagt imorgon". Han vinkade till oss båda innan han lämnade hotellrummet.

I samma stund som dörren stängt igen började Milla fråga ut mig.

"Är du och Justin på G? Hur länge hade han vart här? Har ni kysst varandra? Vafan har du inte sagt något till mig för? När ska jag få träffa honom?". Jag slutade lyssna på hennes frågor när jag såg att jag fått ett nyss sms.

"Var det från Justin?", frågade Milla och böjde sig närmre mig i ett försök till att se vad som stod. Jag drog undan den och svarade snabbt på smset innan jag såg upp på Milla.

"Det har inte du med att göra". Hon fnyste bara till svar, plockade upp handduken och gick äntligen ut till badrummet.

'

Den kvällen somnade jag lycklig, lycklig över allt. Livet kändes i allmänhet så himla bra. Det var alltså så här det kändes att vara kär? Under alla dessa år jag levt var det alltid Milla som varit killmagneten. Själv hade jag mest tagit avstånd och bara lyssnat och sett på. Milla hade visat alla kärleksfulla sms hon fått (som hon själv tyckt var töntiga), och medan jag skrattat och hållit med henne, hade jag alltid innerst inne önskat att jag själv skulle få så söta sms någon gång, och nu hade jag fått det! Men det var som sagt inte bara smsen jag gillade, det var allt! Bara tanken på att någon faktiskt gillade mig så mycket som Justin tycktes göra gjorde mig nästan illamående av ren lycka! Innan jag stängde av mobilen skickade jag iväg ett sms till Justin.

"Akta så ingen kommer och biter dig i fötterna", sa han gång på gång medan jag boxade honom i magen och kröp ännu längre ner under täcket.

När eftertexterna började rulla över skärmen så lutade han sitt huvud mot mitt.

"Vet du Tyra? Jag tror jag aldrig..", han tystnade.

"Aldrig vadå?", frågade jag och såg honom rakt in i ögonen.

".. aldrig gillat en tjej så mycket som jag gillar dig, det kanske låter dumt men..", jag la ett finger över hans mun, han behövde inte förklara sig.

"Åh, Justin, det låter inte alls dumt, jag måste också erkänna att jag aldrig gillat en kille så mycket som jag gillat dig!", sa jag och kände hur jag rodnade lätt vilken fick mig att vika undan med blicken. Justin lyfte mitt huvud och såg rakt på mig. Sedan log han brett och kysste mig.

'

Vi låg och pratade om Justins senaste intervjuv han varit med i när det som inte fick hända hände..

"Hahahah, vadå? Frågade hon verkligen det?", skrattade jag efter att Justin berättat om en kvinnlig reporter som frågat om han skulle kunna tänka sig att dejta en 47 åring.

"Ja, men det värsta var ju att hon inte skojade.. hon var 110 procent seriös, du ska se när.. ", mer hann han inte säga innan vi båda hörde hur någon började fippla med dörren utanför. Vi såg på varandra med stora ögon, men innan vi han säga något hörde vi hur även dörren gled upp, och någon tände lampan.

"Tyra, är du vaken?", hörde jag Millas röst. Med en duns kunde jag höra hur hon slog sig ner på en liten pall som stod i hallen och började knyta av sig skorna.

"Ehh, mmmm..", lyckades jag få fram med en någorlunda lugn röst. Justin gestikulerade vilt med båda armarna, men jag förstod inte riktigt vad han menade. Där, mimade jag och pekade på gardinen. Justin flög ur sängen och ställde sig där bakom. Jag kunde se hans fötter sticka fram längst ner vilket fick mig att börja fnittra hysteriskt, men jag bet mig i läppen och tog ett djupt andetag så fort jag hörde att Milla närmade sig.

Förlåt om uppdateringen vart dålig, tyvärr kommer den fortsätta vara det fram tills fredag efter skolan, har så himla mycket plugg! :( Men ska i alla fall försöka att slänga in något inlägg då och då! Hoppas ni fortsätter läsa ändå.. ♥

'

_______________________________________

'

"Howdiie din lilla skådespelerska!", utbrast han när han fick syn på mig. Jag sparkade av mig täcket och satte mig upp.

"Hello cowboy!", sa jag. Justin gick fram till mig och gav mig en kram.

"Så dom trodde verkligen på dig, att du var sjuk alltså?", frågade han och slängde sig ner i sängen bredvid mig.

"Ja men självklart, man har ju talang!", sa jag stolt och fortsatte.

".. men jag måste erkänna att Milla såg en aning skeptisk ut..".

"Äsch då, det gör hon väll alltid", svarade han och såg leendes på mig.

"Så.. vad ska vi hitta på?". Justin tänkte ett tag innan han svarade.

"Ja, det beror ju på hur mycket tid vi har på oss, när kommer de andra tillbaka?".

"Mamma sa att restaurangen låg en halvtimme bort, så jag antar att de kommer om minst 2 timmar.."

"Perfekt! Då hinner vi ju i princip göra vad vi vill!", Justin sken upp som en sol.

'

Efter att vi bara legat och pratat med varandra i en halvtimme så bestämde vi oss för att sätta på en film.

"Ska vi se en romantisk eller skräckis?", sa jag och höll upp två olika skivor.

"Bestäm du, du hade ju en sådan otroligt bra smak sist!", sa Justin sarkastiskt och flinade.

"Passa dig!", sa jag och morrade.

"Oj, du skulle verkligen passa som skådespelare!", utbrast han när han såg min min. Jag släppte båda filmerna jag höll i och kastade mig på honom där han halvlåg ner i sängen. Till en början hade jag ledningen. Jag låg tvärs över honom och lät mig inte släppa greppet om honom.

"Ska du inte ta i lite mer?", sa han, och i samma stund som jag såg ner honom för att säga att han aldrig skulle klara av att ta sig loss - så låg jag underst. Han satt gränsle över mig och tryckte mina båda armar ner i madrassen. Sedan gjorde han en hairflip och log. Jag blåste en hårslinga från mitt ansikte och såg på honom och log jag med.

"Visst, jag hatar att säga det här men.. jag ger mig!".

"Du kommer inte undan så lätt!", svarade han och började kyssa mig längst halsen. Jag började fnittra. Så fort han släppt min ena arm så drog jag den runt honom och tryckte honom ännu närmre mig. Jag kysste även honom längst halsen och smekte honom sedan runt nacken. Försiktigt drog han sina händer genom mitt hår. Precis när han skulle kyssa mig på munnen så rullade jag undan. Han såg oförstående på mig.

"Om vi ska hinna se klart filmen måste vi nog sätta på den nu!", sa jag och log retsamt. Justin skrattade.

"Så vad blir det? En skräckis eller en romantisk?", frågade han. Jag pendlade med blicken fram och tillbaka mellan filmerna innan jag bestämde mig.

"Det blir en skräckis! Då har jag i alla fall en anledning till att krypa upp i din famn..".

_

Tyra och Millas hotellrum.

'

Håller du med mig och tycker att den är snygg, eller är sugen på att beställa en egen design, kika in i hennes (och hennes kompis) blogg och lämna en kommentar! ♥

'

(Ni får ta er ork till att kopiera adressen och klistra in själv i adressfältet eftersom jag är så oteknisk av mig att jag inte ens vet hur man länkar.. x) Har nån som vet det lust får denne gärna berätta!)

Jag han inte komma innanför dörren innan Milla var på mig med massor av frågor?

"En konsert biljett till din konsert!", utbrast jag och fortsatte.

"Ååh, tack så jätte mycket! Jag har alltid velat gå på någon av dina konserter, men du kommer ju aldrig till Sverige! Och konserten du hade här nyss fick jag inte gå på..", jag tystnade och såg allvarligt på Justin.

"Men, tänk om jag inte får gå!". Justin log.

"Äsch, de tror jag nog. Annars få väll jag flörta lite mig dom..", sa han och blinkade. Jag började skratta.

"Ja, då måste dom ju bara låta mig gå! Men när är det?", frågade jag och studerade biljetten.

"På fredag! Det är ju bara 3 dagar kvar!", svarade jag på min egna fråga och log stort innan Justin han göra så mycket som att öppna munnen.

".. Tyra, kommer du snart eller?", hörde jag Milla ropa bortifrån vårt hotellrum.

"Ja, snart", sa jag tyst.

"Jo Justin, innan jag går.. jag måste bara säga en sak..". Jag såg ner i golvet.

"Alltså, du vet Milla?". Justin såg på mig och nickade.

"Ja hon, hon har sagt.. om inte hon får träffa dig igen så.. så tänker hon berätta för mina föräldrar om hur vi, du vet träffats mitt i natten".

"Så du undrar typ om jag kan gå med på att träffa henne igen eller?", frågade han och lyfte på ena ögonbrynet.

"Ja", pep jag fram. Hela situationen kändes så töntig och pinsam, och allt var Millas fel. Jag ville bara sjunka genom golvet och försvinna för ett tag.

"Men, tror du inte att det är bättre att bara berätta sanningen för dom?", sa han. Jag funderade ett tag.

"Jo, men jag är så rädd att dom inte kommer låta oss träffa varandra igen då..", sen började jag skratta innan jag fortsatte.

"Alltså, det här låter som värsta Romeo och Julia pjäsen..". Justin skrattade han med.

"Ja men, då får vi väll se till att jag träffar Milla igen bara, det är ju enkelt gjort!". Han log vilket fick mig att slappna av.

"Tack", sa jag och log mot honom.

"Äsch då, man gör ju vad som helst för en tetrisspelande prinsessa, dom är ganska ovanliga dom..". Jag började skratta och kramade om honom.

"Haha, du kommer visst aldrig släppa det där va?". Han log brett och lyfte upp mitt ansikte så jag såg rakt på honom. Vi närmade oss varandra med halvt slutna ögon. Justin drog sin han genom mitt hår och böjde sig fram och kysste mig. Jag höll båda mina händer runt hans nacke samtidigt som jag besvarade hans kyss.

"TYRAA! KOM NU DÅ!", hörde jag Milla ropa än en gång. Både jag och Justin vände oss om och såg Millas huvud sticka fram bakom dörren. Jag såg ursäktande på Justin.

"Det där lät inte bra", sa han och log snett.

"Haha, nej, hon vill att jag ska komma..".

"Okejj". Justin låtsades torka bort en tår från ögat.

"Men vi ses väll senare!", fortsatte han och log bett.

"Självklart!", utbrast jag. "Och tack så jääääääääätte mycket för biljetten! Jag längtar redan!". Jag gav honom en puss innan jag var tvungen att gå. Han stod kvar och vinkade på samma plats hela tiden ända tills jag gått in till mig.

"Men.. men skulle inte du sluta klockan 7?", sa jag och slängde en snabb blick på min klocka innan jag fortsatte.

"Den är bara halv 6!". Justin nickade leendes och svarade.

"Javet, men det tog betydligt kortare tid än vad de beräknat, så jag kom precis hem!".

"Men gud vad bra!", utbrast jag.

"Helloo Justin", sa Milla och gled upp bredvid mig. Jag sneglade ogillandes på henne.

"Hey.. Mia .. eller? Ursäkta men vad var det du hette.."

"Milla", sa hon och fnittrade.

"Okej, trevligt att råkas!"

"Detsamma!", utbrast hon och log falskt. Det blev tyst ett tag innan jag öppnade munnen.

"Milla, kan du gå in ett tag? Jag måste prata med Justin..". Egentligen hade jag inget speciellt att säga, inget som Milla inte fick höra, men jag orkade bara inte ha henne här just nu. Hon gav mig en ogillande blick innan hon vände sig mot Justin och sa.

"Visst, vi ses Justin!", sedan slängde hon sig på honom och gav honom en bamsekram. Jag fick bita mig i läppen för att inte börja skratta när jag såg Justins ansiktsuttryck. Hans ögon var stora som tefat där han stod stel som en pinne. Så fort Milla gått in till vårt hotellrum och stängt dörren efter sig utbrast han.

"Shit, det där var jag inte beredd på..". Först nu började jag skratta högt.

"Nä jag såg det..". Justin knuffade mig i sidan och sa:

"Äsch, du hade sett minst lika förvånad ut om någon gjorde sådär på dig!".

".. fast du såg mer.. förskräckt ut!", tillade jag vilket fick Justin att hoppa på mig. Han började kittla mig vilket i sin tur fick mig att skrika så högt att jag nästan själv fick ont i öronen. Precis då såg vi en hissvakt komma gående en bit bort i korridoren. Han gav oss en ogillande blick vilket fick Justin att sluta. Han lutade sig mot väggen och började vissla.

".. så vart var vi?", sa han och försökte se oskyldig ut.

"Ja, vart va vi?", sa jag leendes och ställde mig bredvid honom innan jag fortsatte.

".. jag hörde någonting om en överraskning". Justin flinade.

"Ja men juste.. Men jag funderar på om du ska få den ikväll istället.. eller typ imorgon".

"Nej Justin, va inte så elak..", sa jag och spelade ledsen.

"Nej okej, eftersom jag är så snäll så.. vänta här!", han vände sig om och började nästan springa tillbaka mot sitt hotellrum. När han kom tillbaks igen så höll han båda händerna bakom ryggen.

"Varsågod!", sa han, gjorde en hairflip och flinade medan han gav mig ett vitt kuvert.

"Justin.. bäst för dig att det inte är något stort, för jag har ingenting till dig".. sa jag och tog emot det.

"Ska jag öppna nu?", fortsatte jag. Justin nickade ivrigt.

"Ja, det finns väll ingen anledning till att vänta!". Sakta började jag att vika upp kuvertet och när jag såg vad som låg där i hoppade jag upp i Justins famn.

"TACKTACKTACK!", sa jag gång på gång och pussade honom på pannan.

Postat av: Siis

1 Ska du på konserten i Danmark den 1 April?

2 hur gammal är du/ni?

3 vart bor du/ni?

4 tycker inte du/ni att det e svårt att bry sig om o stötta en speciell person som ni/du aldrig kmr
få träffa?

 

SVAR:

1. Nej, jag ska inte på konserten i Danmark. :/

2. 17.

3. I centrala sthlm.

4. Om du menar stötta genom att skriva den här novellen, så nej. Jag skriver för att det är kul, men självklart gillar jag Justin oxå.. ;D Och man vet ju aldrig, kanske träffar man honom en vacker dag!

 

 

kan inte du göra ett inlägg om dig själv?

 

SVAR: Eftersom jag bestämt att vara anonym med den här bloggen så.. nej. :P

vad heter du?:)

 

lägg upp en bild på dig själv också!

 

SVAR: Som jag sa så är jag anonym och kan därför inte svara på någon av dina frågor.. P:

 

Kan du inte ha en passande bild till varje del? Blir roligare då:D 
Älskar novellen annars! Sjukt bra:)

SVAR: Åhh, tack så mycket! Blir skitglad av att höra sånt! :D

Jo men det är en bra idé, har tänkt på det själv många gånger. Jag kan ju alltid ge det ett försök! Kanske inte lägger bild till varje inlägg men om jag hittar nån passande så absolut! :D

Skitbra undrar vad Milla kommer att säga? Mn undrar bara en sak. Utalas Tyras namn aså svenskt eller som Tyra Banks namn amerikanskt typ? Vet inte hur jag ska förklara:)

 

SVAR: Tacktack! :D Jag tänker mig att hon uttalas som man gör det på svenska, eftersom hon är svensk.. Men samtidigt kanske Justin uttalar det som Tyra i Tyra Banks gör eftersom att han inte är svensk.. Man får helt enkelt själv bestämma hur man vill att det ska uttalas.. xP

Så löd mitt svar. Han var snabb på att svara.

'

Vi gick runt i olika affärer i några timmar till efter det. Jag köpte en t-shirt till, men sedan kände jag att det fick räcka för idag. Jag hade redan shoppat för 1500! Egentligen kanske det inte var så jätte mycket, jag hade ju trots allt sagt till mig själv att jag verkligen skulle passa på att shoppa mycket nu när jag ända är här i USA, och dessutom hade jag några tusenlappar kvar att spendera från mitt, säkert års sparande.

"Är ni trötta, ska vi ta en fika?", frågade Millas mamma och såg ut över oss alla. Vi nickade ivrigt vilket resulterade i att vi bara några minuter därefter slagit oss ner på ett starbucks café.

"En morotskaka och en sådan där kaffedrink, fast den får inte vara stark!", sa jag till mamma som skulle gå iväg och beställa.

"Så.. när ska jag få träffa Justin då?", sa Milla när vi satt ensamma kvar vid ett bord. Jag lyfte ena ögonbrynet och såg på henne.

"Jag vet inte, det kommer när det kommer.. Jag vet inte när han kan. Ta det lugnt!".

"Ja, men bäst för dig att det är snart". Svarade hon och satte näsan upp i vädret. Jag orkade inte svara utan reste mig istället upp och gick iväg för att hämta sugrör som fanns fint nedstuckna i ett glas framme vid kassan. Jag måste verkligen försöka berätta för Justin om hur det ligger till. Kanske skulle han ändå gå med på att träffa Milla en gång till bara för min skull? För att jag skulle slippa alla förklaringar och suckar från mina föräldrar, eller ja, främst min mamma. "Du vet att du inte får vara ute själv, speciellt inte på natten. Någon kunde ha kidnappat dig! Har du läst om blablabla.. Förstår du inte hur farligt det är? Nej, du får sova på en madrass i vårt rum så vi kan ha koll på dig, jag trodde vi kunde lita på dig. Tyra, förstår du inte vad som kunde ha hänt?". Jag kunde se hennes förtvivlade blick framför mig, men skakade direkt bort den bilden från mitt huvud. Ja att tala sanning och säga som det är är nog uteslutet från mina förslag. Min mamma är nog den mest överbeskyddande mamma som existerar, hon hade blivit galen.

'

När vi alla fikat klart begav vi oss vidare tillbaka mot hotellet. Ingen verkade vara så sugen på att shoppa mer. Hela vägen tillbaks gick jag och funderade över vad Justins överraskning kunde vara. Tänk om han köpt värsta julklappen eller något, jag hade ju ingenting till honom! Shit, det skulle jag ju ha tänkt på tidigare.. Fast om det var en julklapp hade han väll ändå gett den lite tidigare.. eller? Jag försökte tänka ut om jag hade med mig någonting från Sverige som han kunde få. Nej, jag hade nog ingenting mer än en halvt uppäten marabou som låg nedtryckt någonstans i min resväska, men det var väll knappast något att ge bort.

'

När vi kommit upp till vår våning så klev jag ur hissen och började med raska steg gå genom korridoren mot hotellrummet. Jag ville inte riskera att hamna gåendes bredvid Milla, just nu kunde knappt se på henne, så irriterad var jag.

"Vi ses om någon timme då vi ska ut och äta!", hörde jag mammas röst innan de stängde dörren bakom sig, likaså gjorde Millas föräldrar. Själv kunde jag inte hitta nyckeln till vår dörr vilket gjorde att jag ändå fick vänta in Milla. Precis när hon vridit om låset till vår dörr så hörde jag en röst en bit bort.

"Tyra?". Jag vände mig om och längst bort i andra sidan av korridoren stod Justin.

Nu har jag lyckats skriva klart ännu en part, och den blev faktiskt ganska lång som jag lovat! :D

Om ni vill fråga mig något, komma med åsikter eller liknande i min frågestund (finns längre ner) så gör det gärna nu. Tänka svara på dom antingen ikväll eller imorgon! :)

___________________________________________

Nästa morgon vaknade jag för ovanlighetens skulle före Milla. Men så fort även hon vaknat begav vi oss ut på stan tillsammans med de resterande av familjerna för att äta brunch på något "mysigt, typiskt amerikanskt café", som Millas mamma så vackert valt att uttala det.

Och än en gång tack så jättemycket för alla kommentarer, ni förstår inte hur mycket dom betyder! :D♥

"Det här kommer förmodligen låta ännu konstigare men..", sa Justin med tystnade ännu en gång. Jag såg på honom utan att vika undan med blicken. Han stirrade rakt framför sig. När vi suttit tysta i vad som kändes som en evighet försökte jag hjälpa honom att avsluta meningen.

"Men..?", sa jag och log uppmuntrande mot honom. Han log mot mig och öppnade munnen, men precis när han skulle säga vad han tänkt ringde hans mobil.

"Sorry", sa han ursäktande, log snett och svarade.

"Hey det är Justin". Han satte sig upp från sin halvliggande position och gjorde en hairflip. Jag försökte att få det att se ut som om jag inte lyssnade på något av det han sa, men det var svårt med tanke på att han satt bara några decimeter ifrån honom. Jag tog några klunkar av min drink och började fippla med min mobil. Kollade in mina sms trots att jag inte fått några nya, allt för att han inte skulle tro att jag på något sätt försökte tjuvlyssna.

"Ja, men vi är bara.. ja i receptionen, men ja jag kommer. Nej. Klockan 7? Jaha.. Mmm. Nej han.. Nej men han behövs inte. Ja. Okej. Ja men snart. Nej snart. Jo snart. Ja, okej bra! Puss.. Ja, hejdå!". Justin la på och såg på mig med en suck.

"Det var mamma.. Dom har tydligen flyttat intervjuvn imorgon till klockan 7 på morgonen, så jag måste gå.. Du vet hur mammor är..". Han skakade på huvudet och höll upp båda armarna i luften. Jag skrattade.

"Ja, jag vet..". Vi plockade med oss de urdruckna glasen tillbaka till baren. Först där såg jag hur mycket klockan var.

"Shit, klockan är redan 2!", utbrast jag.

"Ja, jag vet. Jag ska upp om 3 timmar.. du behöver inte påminna mig!".

"Åh justee..", sa jag och fortsatte.

"Tänk på mig när du kliver upp och är jättetrött. Då ligger jag och sover i min mjuka, varma, sköna säng och kan sova huuuur länge jag vill!".

"Haha, glöm och dröm, för jag kommer banka på din hotelldörr när jag går förbi"..

"Du skulle inte våga!".

När vi kommit upp till våran våning skildes vi åt med en snabb puss.

'

Millas snarkningar hördes ända ut i korridoren, men trots att hon sov så djupt var jag noga med att inte väcka henne när jag stängde dörren efter mig. Jag borstade tänderna ännu en gång och klädde på mig min pyjamas innan jag kröp ner i sängen. Täcket var kallt, men jag brydde mig inte. Mina tankar var någon helt annan stans. Jag undrade vad Justin tänkt säga till mig innan hans mamma ringt. Jag hade inte velat fråga honom, var det något viktigt hade han själv tagit upp det igen.

'

___________________________________________

'

Här var en väldigt kort bit, ska försöka hinna med ännu en part senare idag.

Ställ gärna en fråga eller säg vad du tycker om novellen i min "frågestund" i inlägget under. Något som är bra eller borde bli bättre?

Och tack så jättemycket till er som tar er tid till att lämna en kommentar! För utan dom hade jag inte fortsatt att skriva.. ♥

Tänkte ha en liten "frågestund" om det är något ni skulle vilja säga till mig. Det kan vara allt ifrån frågor som berör handlingen i novellen till.. något helt annat! 8) Ni får jättegärna ge mig kritik, positiv som negativ spelar ingen roll, så ni måste alltså inte ha en fråga. Skriv just vad ni känner för!

'

Så lätta på hjärtat och lämna en kommentar! :D ♥

'

Ursäkta att vissa av mina inlägg blir väldigt korta, men ibland hinner jag eller orkar inte skriva. Och jag försöker skriva varje del ganska noga, vill inte hetsa igenom.. :P Här kommer i alla fall en ganska lång del, hoppas ni gillar den! :D

Jag var snabb på att ta mig ner till receptionen där vi kommit överens att träffas. Jags stod lutad mot disken med blicken fast klistrad borta vid hissarna. Skulle han inte komma snart?

Jag kastade en snabb blick i spegeln innan jag gick ut till hallen. Försiktigt, för att inte dunka huvudet i dörren och avslöja mig, kikade jag ut genom det lilla kikhålet. Men till min besvikelse kunde jag inte se någon. Bara grannarnas dörr på andra sidan av korridoren. Förvånat vred jag om låset och lät dörren glida upp och blev stillastående. Jag såg fortfarande igen, men jag väntade på att Justin skulle hoppa fram bakom dörren och ropa "suprise!". Men inget hände. Jag stack fram huvudet bakom dörren, men han stod inte där. Var det här ett skämt eller? Tyckte han att det var kul att såra mig, att få mig att må dåligt? Jag tog ett djupt andetag. Det luktade skurmedel. Sedan vände jag mig om för att gå in igen, och i samma stund som jag skulle dra igen dörren så såg jag den. En liten lapp som låg ihopvikt på golvet precis intill dörrkarmen. Jag hukade mig ner och tog upp den. Handstilen var prydlig, inte sådär slarvig som de flesta killar brukar ha.

Strax under textens slut hade han ritat dit en liten sträckgubbe med oproportionerligt huvud som log brett mot mig. Aww, vad gulligt! Tänkte jag och vek ihop lappen innan jag gick in igen. Jag drog fram moblilen och började skriva ett svar. När jag tryckt på skicka så kom jag på mig själv med att stå och le för mig själv. Att lägga Justin bakom sig som jag lovat mig själv att göra fanns inte på kartan längre. Nu ville jag inte göra annat än att träffa honom på en gång!

'

Det tog inte lång tid innan jag fick ett svar.

Jag skrev in mitt svar direkt men väntade någon minut med att skicka smset. Jag ville inte verka allt för på.

Vi bestämde att vi skulle ses nere i receptionen.

.. och jättetack för alla kommentarer till inlägget under. Jag blev verkligen superglad när jag läste dom, och 9 stycken dessutom! Måste vara rekord! ;D

Orkar tyvärr inte skriva en ny part just nu, men jag lovar att det kommer imorgon (eller egentligen senare idag.. :P)! Tack igen! ♥